Hälsosam grönska – en rättvisefråga
Tema Hälsa
Tillgång till grönska är viktigt för både mentalt och fysiskt välmående. Men är den lika tillgänglig för alla? Sara Borgström, KTH, har tillsammans med kollegor vid Stockholms universitet och Helsingfors universitet under många år forskat om rättvis tillgång till gröna miljöer i städer.
Sara Borgström förklarar att rättvisefrågorna handlar om vad tillgänglighet är för olika människor, vilka barriärer som finns för olika människors tillgång och vilken typ av natur som bidrar till olika människors hälsa.
– För vi är ju olika, konstaterar hon.
När städerna förtätas så förtätas även naturanvändningen. Stadsnaturen förväntas stärka den biologiska mångfalden. Den mildrar miljöproblem och klimatförändringar med negativ påverkan på människors hälsa, som luftföroreningar och extremväder. Samtidigt vill fler använda samma yta. Då finns en risk för ojämlikhet mellan olika grupper och att målkonflikter uppstår.
Samma typ av miljö, eller bruk av miljön, bidrar inte lika mycket till allas hälsa och välmående. En del kanske behöver en stilla stund andra ett träningspass i backig terräng. Några tar för sig medan andra kan känna sig undanknuffade.
Mer än avstånd
Om du vill ha en picknick men ”ditt” grönområde är en golfbana, eller om du vill åka pulka och det som finns nära dig är en kyrkogård, så kanske du i praktiken inte har tillgång till ett grönområde.
Att ha tillgång till den natur man behöver blir en rättvisefråga när många måste samsas om få områden. Och tillgänglighet är mer än bara närhet och avstånd, understryker Sara Borgström. Om närnaturen är otillgänglig för dig, så har du i realiteten inte tillgång till den, även om avståndet är litet.
Barriärer som hindrar människors naturkontakt kan vara fysiska eller ekonomiska. Men det kan även handla om kunskap, trygghet och tidigare erfarenheter, och om formella eller informella regler som man upplever kopplat till en plats.
Är du rullstolsburen kan du till exempel behöva känna till om det är isigt på stigarna, om bommar är uppfällda, om toaletter fungerar. För den som vet mycket om ett område kan det vara mycket enklare att ta sig ut än för den som är oerfaren. En person som är ung och nyanländ till Sverige kan uppleva många barriärer. Om någon med kunskap och erfarenhet stöttar kan barriärerna överbryggas.
Att få plats
– Människan är en biologisk varelse, som behöver natur i vardagen. Om staden är vår livsmiljö, vårt habitat, så behöver naturen ha en plats i staden, menar Sara Borgström.
Så hur får staden goda utemiljöer för barn, äldre, lugn och ro, spring och rörelse, och biologisk mångfald? Friluftsbad, motocrossbana och våtmarker. Begravningsplats, frisbeegolfbana och kulturlandskap. Fågelskådning och intervallträning.
Mångfunktionalitet är en lösning som ofta lyfts fram för den grönska som finns kvar i den täta staden. Men det finns både ekologiska och sociala gränser för vilka användningar som funkar tillsammans. Det behövs flera olika parker och grönområden för olika funkti0ner. Allt får inte rum på en och samma plats.
Text: Jenny Rosen