Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Studenternas fältstudie: kaffe kan lyfta bönder ur fattigdom

Filip Borgström och David Sigge tillsammans med en medarbetare på kaffe-odlingen.
Filip Borgström i mitten och David Sigge, t.h, tillsammans med en medarbetare hos lantbrukaren/kaffeproducenten Aphiwat Sukphong. Foto: Privat

Tema Mat

Publicerad 2023-06-21

KTH-studenterna David Sigge och Filip Borgström tillbringade två månader i Thailand för sitt kandidatex-arbete i industriell ekonomi. De undersökte om och hur lantbrukare kan öka sina intäkter på ett hållbart sätt.
– Thailand är ett toppenland för fältstudier, säger Filip Borgström.

Bonde plockar kaffebönor.
En av de större odlarna i Ratchaburi plockar Robusta-bönor. ”Han var dessutom först med det i regionen, många bönder har köpt sina plantor av honom”.

Med stipendium från Minor Field Studies i bagaget reste David Sigge och Filip Borgström ner i februari och välkomnades av Wimolsiri Pridasawas, professor på KMUTT och tidigare doktorand från KTH.


Förutom att studera hållbara jordbruksmetoder ville duon bidra till universitetets arbete mot skövling och för en ökad levnadsstandard i provinsen Ratchaburi där 30 procent lever under fattigdomsgränsen. En hypotes var att ökad kunskap om Robusta, som trivs under trädkronorna, kan vara en dellösning på problemen.

Blir till snabbkaffe

Med bas från sin enkla hyresbostad i Bangkoks utkant besökte studenterna flera jordbruk som bland annat odlar kaffeplantor. Filip Borgström skildrar hur världsmarknaden förknippar Robusta med dålig kvalitet – bönorna skördas ofta omogna – vilket gör att stora delar av skördarna mynnar ut i snabbkaffe.

– I Thailand arbetar några med att motbevisa stereotyperna. Med rätt teknik går det nämligen att producera Robusta-kaffe av hög kvalitet. Det anses hälsosammare och innehåller mer antioxidanter och koffein än Arabica. Jag har provat det ett tag nu och tycker att det har en godare eftersmak, inte så bitter eller bränd som man är van vid.

Kaffeplantor utgör dock bara en liten del av bönders produktion. Den generella thailändska bonden saknar kunskap om processen och säljer bönorna för blygsamma 15–16 kronor kilot.

Man håller lektion vid vita tavlan
”Coffee gradern” Ekkalak Srifah förklarar i detalj hur kaffet ska rostas för att uppnå bästa smaken.

– På gårdarna vi besökte behärskar man däremot förädlingen och vi såg exempel på hur ett helt community mer eller mindre lyfts ur fattigdom, säger David Sigge och Filip Borgström fyller i:

– Där vet man när bönorna ska skördas, hur frukterna skalas och hur bönorna ska rostas för att få fram bästa aroman.

Skapar ett ekosystem

I Thailand skövlas träd för att bereda plats för grödor som exempelvis majs och sockerrör, vilket medför koldioxidutsläpp och minskad biologisk mångfald. Men mer hållbara metoder som kan ersätta industriellt jordbruk är på frammarsch.

– Kemikalier och gödning dränerar jorden på näring och till slut återstår bara sand. Lantbrukarna vi träffade har ett annat tänk. De började med att odla bananträd vars rötter attraherar biologiskt material. Något år senare hade de fått i gång en mer livlig jord och skapat ett ekosystem. Jordbruken blir mer motståndskraftiga mot skadedjur, torka och översvämningar, säger Filip Borgström. 

David Sigge poängterar att kaffeodling i sig inte utgör någon universallösning på problematiken.

Påse med Robusta-kaffe
Mellanmörkrostad Robusta. Studenterna hade med sig flera påsar hem till Sverige.

– Om det däremot sker i kombination med andra grödor som exempelvis ris, kakao, bambu och durian skapas lönsamhet genom utspridda skördar. Arabica hotas av klimatförändringar och därför kommer Robusta bli vanligare. Den är mer resilient eftersom den odlas på lägre höjder och är därför inte lika känslig.

Hur summerar ni era åtta veckor då ni också umgicks med andra studenter och hann gå i dykskola fyra dagar i Koh Tao?

– Vi har lärt oss otroligt mycket och fått förståelse, både studierelaterat men även för hur folk lever på landsbygden. Alla vi träffade berördes av att vi var där. Thailand är ett toppenland för fältstudier med både stora städer, stränder, och mycket landsbygd. Vi hade inget kök och trots att vi åt ute varje dag kostade min vistelse bara 40 000 kronor inklusive flyg och hyra, säger Filip Borgström.

– De flesta ställen vi besökte hade man aldrig fått se som turist. Innan vi reste dit hade vi en förenklad bild men insåg att det är mer komplext. Det intressanta är exempelvis hur mat är så billigt och godis dyrt, säger David Sigge.

Vy över en dal.
På kullarna var det tidigare tropisk regnskog. I dag odlas endast en gröda per område. I dalen däremot, på gården som fick svenskt besök, frodas en mängd olika grödor, träd och växter. Bilden är tagen i provinsen Ranong.

Text: Lars Öhman ( larsohm@kth.se )
Foton: Privat

KTH inför bidrag för fältstudier     

Den som vill göra sitt kandidat- eller examensarbete via fältstudier i ett låg- eller medelinkomstland kan söka resebidrag. När läsåret 2023–2024 tar sin början har Sida-stipendiet Minor Field Studies pausats. Det fick KTH att fatta beslut om att införa ett eget resebidrag; KTH Field Studies .
Förändringen öppnar även upp för internationella studenter att söka bidrag för fältstudier. Ansökan öppnar i mitten av september 2023.

  Läs David Sigges och Filip Borgströms (pdf 675 kB)  reseberättelse (engelsk text)

Tema Mat

Hur kan vi äta och producera mat på ett mer hållbart och bra sätt för framtiden? I en serie artiklar ger vi några exempel på forskning, innovationer och nya tankesätt från KTH som kan inspirera till en mer hållbar matlust både på ett personligt och globalt plan.

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2023-06-21