Hur kan en familj äta mer hållbart?
Tio hushåll i Sverige ska ingå i en ny studie där forskare från bland annat KTH ska hjälpa familjerna att äta mer hållbart. Syftet är att hitta ett batteri av åtgärder och förändringar som behövs för att underlätta för hushåll att ställa om.
Vilka möjligheter och hinder står hushåll i Sverige inför när det kommer till att ställa om till olika hållbara sätt att äta? Det är vad forskare vid KTH och Linköpings universitet i samarbete med Livsmedelsverket ska ta reda på.
– I studien ska några frivilliga hushåll prova hållbart ätande, till exempel att äta mer växtbaserad mat. Forskargruppen ska stötta hushållen med råd och kunskap och tillsammans med dem försöka lära sig mer om hur hushållens fysiska omständigheter, färdigheter och kunskaper. Vi ska också studera hur sociala och kulturella normer kan utgöra hinder eller möjligheter för familjer att äta hållbart, säger Vishal Parekh, forskarstuderande på avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier vid KTH.
Delikat frågeställning
Han berättar att även om ett mer hållbart ätande är en delikat och komplex frågeställning så finns det hypoteser om tänkbara vägar framåt redan nu. Det finns nämligen en del forskning gjord på området, både vad gäller mat och andra konsumtionsområden.
– Jag och mina kollegor i forskningsprogrammet "Mistra Sustainable Consumption – från nisch till mainstream" har bedrivit forskning om hållbart ätande. Exempelvis har vi uppmärksammat att mycket av arbetet som i dagsläget görs för att påverka matkonsumtionen i Sverige är ganska individfokuserat. Hur omställningen ska gå till formuleras ofta som att individer ska göra medvetna val i vardagen, och det här gäller initiativ från offentlig och privat sektor såväl som från civilsamhället. Det är ett för snävt synsätt, menar vi.
Förändringar av sociala och kulturella normer
Vishal Parekh berättar att det också finns forskning som visar att bättre förståelse för socioekonomiska förutsättningar och hur de påverkar människors vardag kan vara en högst relevant aspekt för att lyckas. Normer och värderingar kring vad bra mat är hör också till de saker som spelar roll.
– Relaterat till det är maktdynamiken i samhället viktig att granska – vilka aktörer i samhället har på olika sätt makten över hur matkonsumtionen ser ut idag och hur och mot vilka utövar de den?
Finns det då tankar om hur dessa hinder ska kunna elimineras? Här menar forskarna att det till exempel kan handla om allt ifrån att det finns ett utbud av hållbara varor till rätt pris i butiken till att det finns kunskap om hur vegetariska rätter tillagas.
– Lite förenklat kan man säga att en av projektets utgångspunkter är att omställningen till mer hållbara sätt att äta mat på kräver förändringar på flera nivåer i samhället. Dels i termer av infrastruktur och människors fysiska omständigheter, dels också människors färdigheter och kunskaper som kan ge bättre förutsättningar för förändringar av sociala och kulturella normer.
Fokus på strukturella faktorer som inte bara handlar om individens enskilda val kan vara ett sätt att lyfta fokus och ansvarsbeläggande från individer och hushåll, och generera kunskap om hur en storskalig omställning till hållbart ätande kan komma till stånd.
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Vishal Parekh (doktorand på avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier vid KTH) på 08 - 790 86 13 / parekh@kth.se eller Åsa Svenfelt (universitetslektor Linköpings Universitet / KTH) på 076 - 871 84 08 / asa.svenfelt@liu.se.