Nytt och noterat

Forskning om Östersjön prisas

En vetenskaplig artikel av Bijan Sam Dargahi , docent vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, har utsetts till en av de bästa publiceringarna under de senaste två åren av redaktionen för publikationssajten ScienceDirect från förlaget Elsevier. Artikeln, Lagrangian Coherent Structures and hypoxia in the Baltic Sea , är en studie av Östersjön som tar upp några av de viktigaste miljöproblemen i havet. Bland dessa finns syrebrist, algblomning och stora virvlar som når havsdjup på 150 meter. Nya vetenskapliga aspekter undersöks i artikeln, som nu får en framskjuten placering på webbplatsen i syfte att öka synlighet och intresse för studien.

Grönare biobränslen

Teun Kuil , doktorand vid institutionen Industriell bioteknologi, har fått 2022 års pris av det vetenskapliga sällskapet ESBES, för en kombination av bästa abstract och presentation. Kuils forskning handlar om produktionen av andra generationens biobränslen. Det är bränslen som är tillverkade av lignocellulosabiomassa – de oätliga delarna av jordbruksgrödor, eller grödor som är odlade på mark som är olämplig för livsmedelsproduktion. En fördel med dessa biobränslen är att de inte konkurrerar med livsmedelsproduktionen eller ökar markanvändningen, och därför anses vara ett mer hållbart alternativ än vanliga biobränslen.

Återbruk vid kontorsflytt

Erik Gustafsson och Erika Twengström, studenter vid masterprogrammet Real Estate and Construction Management, har fått Samhällsbyggarnas pris för bästa examensarbete inom fastighetsekonomi. De undersöker hur återbruk kan spela en större roll när nya hyresgäster flyttar in i kontorslokaler. I stället för att riva ut det gamla och sätta in nytt skulle återbruk göra stor miljönytta, enligt Gustafsson och Twengström. Utmärkelsen ges av Samhällsbyggarnas sektion för fastighetsvärdering (SFF).

Prestigepriser till professor

John Ågren , professor emeritus i metallografi, har tilldelats priserna ASM Gold Medal Award och J. Willard Gibbs Phase Equilibria Award. Utmärkelserna är bland de mest prestigefyllda som ges inom branschen och hedrar honom för det banbrytande arbete han har gjort inom beräkningstermodynamik och kinetik under hela sin framstående karriär.

Innovation för fiskuppfödning

KTH-studenten Fajar Kalena är en av 20 utvalda finalister i den internationella innovationstävlingen James Dyson Award. Kalena, som nyligen tog examen inom integrerad produktdesign, har kvalificerats sig till finalen genom projektet Banoo, som är en teknik för vattenbruk som hjälper småskaliga fiskuppfödare att syresätta vattnet och förbättra vattenkvaliteten i fiskdammar. Med tekniken kan man motverka försämrad vattenkvalitet som orsakas av fiskfoder, vilket i sin tur leder till övergödning. Vinnaren i tävlingen utses av uppfinnaren och entreprenören Sir James Dyson.

Effektivare robotar

Elis Stefansson , doktorand inom reglerteknik, har fått pris för bästa artikel, Outstanding Student Paper Prize 2022, av organisationen IEEE Control Systems Society Technical Committee on Hybrid Systems. Stefansson undersöker i sin avhandling robotars beslutsfattande. Syftet är att optimera beslutfattandet och studera hur robotar kan använda sina resurser på ett mer effektivt och därmed förenklat sätt.

Stipendium för materialhistoria

Per Högselius , professor i teknikhistoria, har tilldelats Natur & Kulturs populärvetenskapliga stipendium i år. För meden kommer Högselius att fortsätta arbetet med boken Gräv upp! Hugg ned! Pumpa ut! om att synliggöra hur vårt beroende av naturens många material har vuxit fram historiskt. Syftet med arbetsstipendiet är att möjliggöra spridning av forskning till allmänheten, inom områdena människa, samhälle och hälsa.

Industridoktorander till KTH

KTH har fått tre industridoktorandprojekt beviljade som finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). De tre projekten med handledare som får finansiering är: DeltaMap – Livslångt och automatiskt underhåll av HD-kartor, Patric Jensfelt , Datadriven kalibrering av gassensorer, Tobias Oechtering  och Effektivare flyg med innovativ kontroll och smart struktur, Malin Åkermo .

Text: Christer Gummeson