Ny teknik för lungröntgen ger knivskarpa bilder
NYHET
Forskare vid KTH har för första gången tagit tredimensionella, högupplösta bilder av muslungor utan att använda respirator. Den nya tekniken kallas faskontraströntgen och bidrar till en minskad risk för lungskador. I förlängningen hoppas forskarna att det ska leda till bättre lungröntgen även för människor.
Fram till idag har högupplöst röntgen av djur med olika lungsjukdomar skett med hjälp av respiratorer. Detta eftersom kontrollerad andning bidragit till att suddiga och oskarpa bilder kunnat undvikas. Respiratorn har nämligen gjort att det gått att räkna ut hur lungorna rör sig när bilderna tas.
I forskningen runt lungsjukdomar används ofta möss då deras lungor är väldigt lika människans andningsorgan. Problemet med respiratorer är dock att risken för lungskador finns. Nu har forskare vid KTH framgångsrikt använt faskontraströntgen för att ta högupplösta röntgenbilder.
– Vårt arbete visar att det är möjligt att helt undvika att använda respiratorer, att låta djuren andas själva och ända få mycket skarpa röntgenbilder i både 2D och 3D, säger Kian Shaker, forskarstuderande vid Institutionen för tillämpad fysik på KTH.
Överlägsen upplösning
Han berättar att med faskontraströntgen får forskarna högre kontrast vilket leder till en överlägsen upplösning. Så små luftvägar i lungorna som motsvarar ett mänskligt hårstrå kan avbildas. Det har tidigare inte varit möjligt med datortomografi som har traditionell absorptionskontrast.
Forskarna har under en längre tid arbetat med att utveckla faskontraströntgen. Tidigare har mumifierade händer, insektsögon och olika vävnadsprover studerats, men nu har alltså tekniken testats på levande djur i utvecklingsarbetet. Tillsammans med andra forskargrupper har Kian Shaker med kollegor börjat utforska om och hur människor ska kunna undersökas med röntgentekniken.
– Forskningsresultatet visar inte bara att tekniken är bra för högupplöst röntgenavbildning, det ger oss också en icke-invasiv möjlighet att studera lungsjukdomar hos djur vilket ger oss en större förståelse för liknande tillstånd hos människan.
Även för människor
Kian Shaker lägger till att bilderna visar det som han och de andra forskarna hoppas ska bli aktuellt även för människor i framtiden. Det är möjligheten att visualisera luftvägarna hela vägen ner till de minsta beståndsdelarna som är de tunnaste bronkgrenarna, mindre än två millimeter och som avslutas i "klasar" med lungblåsor, alveoler.
Medförfattare till publikationen är Ilian Häggmark, Jakob Reichmann, Marie Arsenian-Henriksson samt Hans Hertz. Forskningen finansierades genom Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Kian Shaker på kiansd@kth.se.