Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Nobelpristagarna i kemi 2024 la grunden till KTH-kartläggning av proteiner

Porträttbild Sophia Hober i trappa
– Nobelpristagarnas rön ligger till grund för vår förståelse för hur proteiner fungerar, och det ger oss en mer detaljerad bild av hur proteiners olika beståndsdelar påverkar dess tredimensionella utseende. När vi planerar att skapa nya egenskaper hos ett protein kan vi registrera förändringarna i AI-programmet. Därmed genererar tekniken en tredimensionell modell av det nya proteinet, berättar Sophia Hober, KTH-professor i molekylär bioteknik och medgrundare till the Human Protein Atlas.
Publicerad 2024-10-09

Hallå där KTH-professor Sophia Hober, medgrundare till Human Protein Atlas,
Nobelpriset i kemi 2024 går till forskarna David Baker, Demis Hassabis och John Jumper, för deras upptäckter kring skapandet och kartläggningen av proteiner – rön som du använder dig av dagligen i ditt forskningsarbete.

– Det är jättekul! Det är på tiden att de här viktiga upptäckterna får pris. David Baker har kommit på hur man kan designa helt nya proteiner från scratch. Sina datasystem har han lyckats använda för att bygga syntetiska proteiner som har olika funktioner. Och på senare år har Hassabis och Jumper gjort strukturkartläggningsteknik tillgänglig för forskning genom AI-programmet AlphaFold2, som kan förutspå hur 200 miljoner kända proteiner är uppbyggda.

Hur har AI-programmet AlphaFold2 använts i ditt teams arbete med proteinatlasen ?
– Projektet använder nu AlphaFold2 för att visualisera alla proteiner som människokroppen kan producera. Det har gett oss möjlighet att lättare förstå hur proteinerna fungerar. Vi kan till exempel förändra små delar i ett protein och skicka in förändringarna i systemet, för att testa om strukturerna förändras och i så fall hur. AI-programmet AlphaFold2 använder kända strukturer som mall för att skapa en bild av hur nya, mer okända proteiner kan se ut.

Vad ser du som den största framtida vinsten med kartläggningen av mänskliga proteiner?
– Att det i förlängningen blir lättare att ta fram avancerade och effektiva läkemedel som vi redan från början vet hur de skulle kunna fungera.

– Proteiner brukar beskrivas som livets byggstenar, och kemipristagarnas forskning berör många områden i samhället, även i studierna som jag leder i The Hober Lab . Användningsområdet är superbrett, inte minst när det gäller människans grundförståelse för hur biologin fungerar och för läkemedelsutveckling, men även för hur man exempelvis kan göra tvättmedel mer effektivt.

Text: Katarina Ahlfort
Foto: Peter Asplund

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2024-10-09