Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

mikroRNA viktig för förståelsen av cancer

Professor Cecilia Williams.
Cecilia Williams, professor i proteomik med fokus på experimentell onkologi. Foto: Susanne Kronholm
Publicerad 2024-10-07

Upptäckten av mikroRNA och dess roll i hur geners aktivitet regleras i celler belönas i år med Nobelpriset. KTH-professorn Cecilia Williams har studerat olika typer av mikroRNA och deras roll i bröstcancerceller.

– Upptäckten är viktig för att vi ska förstå hur cancer utvecklas och fungerar och en nödvändig grund för att kunna utveckla nya behandlingar, säger hon.

De amerikanska professorerna Victor Ambros och Gary Ruvkun tilldelas 2024 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sin upptäckt av mikroRNA och dess roll i posttranskriptionell genreglering. 1993 upptäckte de en grundläggande mekanism för hur geners aktivitet regleras i alla flercelliga organismer.

Alla celler i den mänskliga kroppen innehåller samma arvsmassa, DNA, men uppsättningen proteiner varierar beronde på celltyp. För att muskelceller, nervceller och tarmceller ska få sina olika funktioner regleras genernas aktivitet noggrant så att rätt gener är aktiva vid rätt tidpunkt i de olika cellerna och rätt proteiner tillverkas.

”Stor upptäckt”

Nobelpristagarna har beskrivit hur en viktig del av proteinframställningen styrs av mikroRNA. Innan upptäckten visste man att DNA, genom en process kallad transkription, förs över till mRNA och sedan vidare till kroppens celler för proteinframställning. Nobelpristagarnas upptäckt visade att mycket små RNA-molekyler, mikroRNA, påverkar den senare delen, det vill säga hur mRNA translateras till protein. I varje celltyp regleras generna så att enbart relevanta delar av DNA läses av och aktiveras och mikroRNA är en viktig komponent i detta.

– Det är en stor upptäckt som vänder upp och ner på vår förståelse av hur gener reglerar proteinuttryck. Hur allt liv fungerar har att göra med hur våra gener uttrycks, säger Cecilia Williams som är professor i bioteknik och cancer.

Att förstå hur genreglering fungerar har länge varit ett viktigt mål eftersom en felaktig genreglering kan leda till allvarliga sjukdomar som cancer och autoimmunitet.

Deltog i forskning om mikroRNA och bröstcancer

Cecilia Williams har studerat mikroRNA:s roller i cancer sedan 2008 och bland annat diskuterat med Frank Slack som deltagit i arbetet kring Nobelpriset och som 2005 publicerade en artikel i den ansedda tidskriften Cell om hur mikroRNA reglerar onkogener i cancer.

– Jag har gjort en del studier om hur mikroRNA ändras i bröststamceller, som har många likheter med bröstcancerceller och hur olika mikroRNA påverkar cancerceller. Vi har bland annat sett att två mikroRNA, miR-206 och miR-200a, har viktiga roller i trippelnegativ bröstcancer. De båda kan hindra att celler migrerar, vilket är ett viktigt steg för att cancerceller ska kunna metastasera. Tumörer ser därför ofta till att göra sig av med dessa mikroRNA och att tillföra dem skulle till exempel kunna vara ett sätt att behandla cancer, säger Cecilia Williams.

Tillämpningar dröjer

När det gäller cancerforskningen har Nobelpristagarnas upptäckt framför allt bidragit till en ökad förståelse. Enligt Cecilia Williams har det gjorts många försök att omsätta resultat i kliniska tillämpningar, men utmaningarna har varit för stora.

– Man förstod kring 2005 att mikroRNA är betydelsefulla för cancer och det har undersökts om man kan tillsätta eller hindra dem genom att leverera så kallade mimics eller inhibitorer, och också att använda olika sorters mikroRNA som biomarkörer för olika cancerformer, att exempelvis genom blodprov hitta bröstcancerspecifika mikroRNA. Det är dock tekniskt utmanande att leverera, detektera och mäta mikroRNA. Det har gjorts mycket arbete för att ta fram applikationer och de kan komma men de har inte manifesterats än, säger hon.

Text: Sabina Fabrizi

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2024-10-07