KTH bland världens hundra främsta inom hållbar utveckling

Ner från plats 7 i fjol till plats 77 i år, men fortfarande bland de 100 främsta universiteten i världen, enligt rankinginstitutet THE:s (Times Higher Education) Impact Rankings 2020 .

– Det är ju fortfarande bra att vi ligger bland topp 100. Att vi skulle tappa positioner, det var väl på sätt och vis väntat. Det är många fler och även fler framstående universitet från olika delar av världen som deltar i år, säger Göran Finnveden , vicerektor för hållbar utveckling på KTH.

Han menar att resultaten, trots tappet, ändå bekräftar KTH:s position globalt inom hållbar utveckling.

–Men vi vill förstås vara bättre. Vi har ju som ambition att vara ett ledande tekniskt universitet när det gäller hållbar utveckling, säger han.

Fler universitet deltog i år

Jämfört med 2019 då THE Impact Rankings genomfördes för första gången har antalet deltagande universitet ökat från 500 till 766. I toppen av årets lista återfinns University of Auckland, Nya Zeeland, University of Sydney samt Western Sydney University, Australien. Liksom förra året var Göteborgs universitet enda svenska universitet som deltog, förutom KTH. De kom då på sjätte plats, alltså en plats före KTH. I år har de också tappat placeringar och kommer på plats 45.

Av de 17 globala hållbarhetsmålen som rankas i är det fyra där KTH presterar riktigt bra: Hållbar energi för alla (plats 52), 11 Hållbara städer och samhällen (plats 55), 12 Hållbar konsumtion och produktion (plats 13) samt 13 Bekämpa klimatförändringarna (plats 51).

Förbättringsområden finns

Vid en snabb överblick av resultaten finns det en hel del förbättringsområden, områden där KTH skulle kunna prestera bättre kommande år, konstaterar Göran Finnveden, som också var med i en livesänd paneldiskussion någon timme innan resultaten presenterades.

–En konkret sak som jag såg är kopplat till klimat, där vi i och för sig kom ganska bra, men kunde kommit ännu bättre. Det var en av frågorna som handlade om när ett universitetet kommer vara klimatneutralt, säger han och fortsätter:

– Där vi inte fick så bra resultat. Men där kommer de nästa år att specificera mer vad de menar med klimatneutralt. Det var otydligt i år, och det är möjligt att olika universitet gjort olika tolkningar.

Corona-krisen sätter vetenskapen i centrum

Paneldiskussionen handlade om huruvida de globala hållbarhetsmålen kan bidra med ett nytt sätt att mäta innovation och impact. Bland annat diskuterades vilka konsekvenser corona-krisen kan få och hur relationen ser ut mellan nyfikenhetsdriven och behovsdriven forskning, som mer syftar till att lösa samhällsproblem.

– Jag tycker att det är viktigt att behålla en balans. Däremot tror jag att det är viktigt att forskningsfinansiärerna tittar på hur man kan använda de globala hållbarhetsmålen i sina utlysningar, säger Göran Finnveden och fortsätter:

– Jag tror också att forskning som utgår från hållbarhetsmålen kommer att leda till mycket grundläggande kunskapsutveckling. Det har vi sett inom andra områden.

Intressant att notera när det gäller corona-krisen är att den innebär att vetenskapen sätts i centrum i hög grad, konstaterar Göran Finnveden.

– Det visar tydligt hur beroende vi är av vetenskaplig kunskap. Både för att kunna förstå situationen och för att kunna förstå hur vi ska hantera den. Det visar vilket behov vi har av forskning för att kunna hantera samhälleliga utmaningar, säger han.

. Med anledning av det nya coronaviruset har KTH och Times Higher Education beslutat att senarelägga konferensen till 26–28 april 2022.

Håkan Soold