Jakten på lösningar ger mersmak
Lisa Ericsson startade KTH Innovation för snart 15 år sedan. Hon har sett nya idéer ta fart och det svenska innovationsundret växa fram.
Och allting börjar med ett problem och jakten på en lösning.
Efter Silicon Valley kommer Stockholm på andra plats i världen när det gäller mycket framgångsrika företag, så kallade enhörningar som Skype, Spotify, Klarna och spelföretaget King.
– Det är fantastiskt roligt. Framgång inspirerar och kan göra det lättare att identifiera sig. Lita grann enligt devisen ”kan dom så kan jag”, säger Lisa Ericsson, chef för .
Tydligen verkar det ge en rejäl skjuts åt viljan att hitta lösningar, odla och kommersialisera en idé. Under 2019 fick KTH Innovation in 373 idéer från forskare, studenter och anställda till sitt ekosystem för innovationer där en idé och dess upphovsperson stöttas längs vägen fram till marknaden.
– Det är all time high och visar ett stort intresse från hela KTH, säger Lisa Ericsson. Påhittigheten är stor och spänner över alltifrån AI, bioteknologi till energi, nya material samt digitalisering och effektivisering.
De senaste åren har foodtech trendat – ofta med ett hållbarhetsperspektiv.
– Jag har klurat mycket på det - innovationer som skapar ett större värde för samhället genom att tackla en global utmaning är ju kanske bättre i min bok – även om självklart saker som är balla och kul för rekreation också behövs.
Att KTH Innovation har högt satta ambitioner när det gäller hållbar utveckling blev tydligt när KTH placerade sig på plats tre i världen kopplat till det nionde globala hållbarhetsmålet – innovation- i THE:s ranking .
KTH Innovation står sig väl i både den internationella och den nationella konkurrensen. Att mellan 25 och 35 flygfärdiga bolag lämnar KTH Innovation varje år är bra siffror, enligt Lisa Ericsson.
Men vad är hemligheten bakom KTH Innovations framgångar?
– Förklaringarna är flera. Personligen kan jag inte tänka mig en bättre miljö att bygga ett innovationsstöd i än akademin och på just KTH – med högt i tak och många idéer. Skämtsamt brukar man säga att vi har så dåligt väder och när mörkret biter tag i en sitter vi hellre hemma och fnular, säger Lisa Ericsson och gör en lista på saker som föder och gagnar ett starkt innovationsklimat.
- Närhet till och samarbete med industrin
- Tillämpad forskning, som gör nytta, finns inbyggt i KTH:s DNA
- Inspirerande nätverk
- Meriterande att utveckla innovationer
- Engagerade alumner
När det svenska innovationsundret kommer på tal brukar också välfärd, starka institutioner, investeringsvilja och lärarundantaget, att lärare och forskare själva äger sina forskningsresultat – inte lärosätet - nämnas som förklaringar.
– Många ideer kommer inte direkt ur forskningsresultat utan när man adderar kunskap från olika håll. Den talande roboten Furhat kom till när forskarna satt och spånade på en fredagsfika, berättar Lisa Ericsson.
Kan du ge exempel på en idé som kanske vid första anblicken var något av en ful ankunge, men med stöd av er process utvecklades till en svan?
– Nej, vi tänker inte så och vi pratar inte misslyckande heller. Av alla idéer går kanske 15 procent direkt till avslut och 85 procent är lärande på vägen. Många kommer tillbaka och andra eller tredje gången flyger idén över världen, säger Lisa Ericsson.
Text: Jill Klackenberg