Forskare har uppfunnit en superelastisk metallegering
Olika metallegeringar som kan ändra form och storlek reversibelt med hjälp av belastning, kyla och värme har funnits ett tag. Fenomenet kallas superelasticitet och materialen för minneslegeringar. Nu har forskare vid bland annat KTH uppfunnit en metallegering som är inte är beroende av temperatur på samma sätt som tidigare.
Minneslegeringar har många användningsområden, från yttre rymden via intelligenta robotar på jorden till de djupaste haven. Gemensamt för dessa metallegeringar har varit att de kunnat byta form genom en variation av temperaturen.
Forskare vid KTH har nu tillsammans med kinesiska och amerikanska kollegor utvecklat en metalllegering som består av nickel, gallium, kobolt och järn som är superelastiskt vid rumstemperatur. Materialet kan utvidga och dra ihop sig upp till 15,2 procent av sin ursprungliga form.
Detta öppnar för nya funktionella material berättar Levente Vitos, professor i materialvetenskap vid KTH och en av forskarna bakom arbetet. Tänkbara användningsområden återfinns bland annat inom flygindustrin.
Mer i detalj bygger superelasticiteten på det som vetenskapligt kallas för martensitisk transformation, Enligt Levente Vitos är detta en geometrisk omdisponering av atomerna utan att de drastiskt förflyttas ett längre avstånd. Motsatsen är just en längre atomförflyttning, vilket är mycket svårt att utföra vid lägre temperaturer.
– Nästa steg i arbetet är att låta olika intressenter jobba vidare med denna kunskap och materialdesign, som exempelvis stålindustrin, säger Levente Vitos.
Här hittar du den akademiska publiceringen i Nature Materials .
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Levente Vitos på 08 - 790 83 56 eller leveute@kth.se.