Cash och kort inte längre kung

Riksbanken utreder sedan flera år lanseringen av en e-krona. Bakgrunden är att allt färre använder kontanter till förmån för bankkort, swish och andra betalningsappar. Det finns även en oro kring hur betalsystemen skulle påverkas om betalningar med kryptovalutor ökar kraftigt.

Samtidigt finns behov av att det ska fungera bra och vara robust. Att staten kan garantera betalsystemet, inte minst i tider av ekonomisk kris – en funktion som en digital krona skulle ha. Även av beredskapsskäl behövs ett alternativ till de privata betalningstjänsterna enligt Riksbanken.

Men frågan är också hur olika betalningsmedel belastar miljön. I ett nytt projekt som leds av Niklas Arvidsson , professor i industriell ekonomi, ska forskare vid KTH undersöka hur klimatpåverkan och energiåtgången skulle se ut för en digital svensk valuta jämfört med andra betalningsmetoder.

Forskarna gör en livscykelanalys av miljöpåverkan och analyserar energianvändningen. För kontanter handlar det bland annat om tillverkningen av sedlar och mynt, material och transporter. Vid kortbetalning och digitala tjänster är fokus även på energiåtgången för olika former av datahantering vid transaktioner och från exempelvis användningen av kortterminaler och mobiltelefoner.

Energikrävande process

För flera av kryptovalutorna, som kan designas med hjälp av olika tekniker, har kritiken varit hård för att processen medför hög energiåtgång. Att exempelvis framställa Bitcoin, den mest kända kryptovalutan, kräver mycket datorkraft, och därmed elförbrukning som kan leda till stora utsläpp.

Riksbanken tittar på alternativ som inte är lika energikrävande, och forskarna kommer att granska två olika förslag för designteknik av en e-krona, som Riksbanken tagit fram.

Vilken betydelse har er undersökning för Riksbankens utredning av e-kronan?

– Klimatpåverkan kommer att vara en av flera faktorer i deras beslut om en e-krona ska lanseras och hur den bör designas. Andra faktorer som påverkar är olika säkerhetsaspekter: Hur motståndskraftig den är mot olika störningar, bedrägerier, el-avbrott, cyberattacker och liknande problem, säger Niklas Arvidsson.

Naturlig slutsats

Frågan är när tiden är mogen för att introducera en digital krona. Enligt den statliga betalningsutredningen som presenterades under våren finns det inte behov av e-kronan i dagsläget. Niklas Arvidsson anser att det är en naturlig slutsats för en tjänst som ännu inte kunnat prövas. Dessutom fungerar betalmarknaden bra för de flesta idag, påpekar han.

– Men det viktigaste på längre sikt är hur massbetalningar skulle fungera om inte staten, alltså Riksbanken, var närvarande. Historien visar att staten har en viktig roll att spela och om kontanter marginaliseras ytterligare så kommer inte detta vara ett faktum längre.

Samtidigt spekuleras det om att Europeiska centralbanken, ECB, snart kan komma att släppa en digital euro. Om svenskar i stor utsträckning exempelvis skulle börja använda en digital EU-valuta, kommer rimligtvis behovet av en motsvarande svensk digital valuta öka drastiskt, enligt Niklas Arvidsson.

Text: Christer Gummeson

Forskningen i korthet

• Forskningsprojektet, som involverar forskarna Niklas Arvidsson, Frauke Urban  och Anissa Nurdiawati  vid Industriell ekonomi, finansieras med 1,6 miljoner från Riksbanken.
• Inom projektet ska man ta fram en metod för att mäta klimatpåverkan av befintliga och framtida betalningsmetoder på den svenska betalningsmarknaden. En jämförelse görs mellan olika betalningsmetoder, och framtida klimatpåverkan beräknas i en situation med och utan e-krona.
• Ett preliminärt resultat från studien kommer att presenteras under hösten. Innan årets slut ska ett färdigt resultat finnas.