Bättre förståelse för hjärnsjukdomar
Forskare från bland annat KTH och Karolinska institutet har gjort en kartläggning av hjärnans proteiner. Sammanställningen, en hjärnatlas, ingår i den sextonde versionen av The Human Protein Atlas. Forskarna hoppas att det ska leda fram till bättre diagnoser och vård av neurologiska och psykiska sjukdomar.
Hjärnan är det mest komplexa organet i vår kropp både vad gäller struktur och funktion. Den nya hjärnatlasen är baserad på analyser av närmare 1 900 prover som täcker 27 hjärnregioner och kombinerar data från den mänskliga hjärnan med motsvarande information om hjärnan hos gris och mus.
Mathias Uhlén, professor vid institutionen för proteinvetenskap på KTH och chef för Human Protein Atlas-konsortiet, berättar att hjärnans grundläggande uppbyggnad är samma för både människa, gris och mus. Den nya kartläggningen visar emellertid också på flera intressanta skillnader.
- Precis som vi förväntade oss finns det många likheter. Det visade sig dock att många proteiner involverade i olika neurologiska sjukdomar återfinns på helt olika platser beroende av om hjärnan kommer från djur eller människa. Denna kunskap måste forskare ta hänsyn till om de använder djurmodeller för att utveckla läkemedel för neurologiska och psykiska sjukdomar, säger Mathias Uhlén.
Ett vapen mot Alzheimer
Med bättre förståelse för vilka proteiner som ska involveras när nya läkemedel utvecklas hoppas forskarna att nya framsteg ska nås och användas för behandlingar av diagnoser som Alzheimer, ALS, Parkinson och bipolär sjukdom.
Evelina Sjöstedt är forskare på avdelningen för neurovetenskap vid Karolinska institutet och huvudförfattare till en vetenskaplig artikel om arbetet. Hon berättar att studien visar att Cerebellum, lillhjärnan, spelar den tydligaste rollen i hjärnan. Många proteiner med ett förhöjt genuttryck återfanns i lillhjärnan, bland annat ett flertal gener som är associerade med psykiska sjukdomar, vilket stödjer teorin om lillhjärnans viktiga funktion att ta hand om känslor.
Ett annat intressant fynd forskarna gjort är att olika celltyper i hjärnan delar specialiserade proteiner med andra organ i kroppen. Ett exempel är astrocyter, de celler som fungerar som ett typ av filter i den extracellulära miljön i hjärnan. Astrocyterna har en hel del metaboliska enzymer gemensamt med levern, det organ som renar blodet.
Forskningsarbetet har lett till en vetenskaplig artikel, "An atlas of the protein-coding genes in the human, pig and mouse brain", som precis publicerats i Science. Här hittar du den . (DOI: 10.1126/science.aay5947)
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Mathias Uhlén på 08 - 790 99 87 eller mathias.uhlen@scilifelab.se.