Studenter stadsplanerar för minskad segregation
I likhet med flera andra städer och kommuner brottas Eskilstuna kommun med problem som social och fysisk segregation. Något kommunen nu hoppas kunna råda bot på med hjälp av studenter på KTH.
Stadsplanerare inom Eskilstuna kommun har bett studenter på kursen Stadsutveckling och planering att hjälpa till med att konkretisera de planer som staden antagit för att bygga om tre stadsdelar. Stadsdelar som har svaga kopplingar till resten av staden, både vad gäller social interaktion och fysisk tillgänglighet.
Eskilstuna kommun kallar sin utvecklingsstrategi för ”urban healing”, berättar projektledaren Robert Gremalm.
– När det gäller de här grannskapen handlar urban healing om att föra stadsdelarna närmare varandra och skapa bättre kopplingar till resten av staden. Det handlar om att utveckla offentliga rum av hög kvalitet, hållbar infrastruktur och diversifierade bostäder, säger han.
Robert Gremalm är glad över att ha kunnat dra nytta av den kreativitet och tvärvetenskapliga stringens som studenter tillämpar på utmaningar inom stadsplanering.
I Eskilstunaprojektet bildade KTH-studenterna små team och valde vilken del av kommunens utvecklingsplan de skulle ta sig an, berättar kursens lärare Peter Brokking.
Sårbart område
Några team jobbade med utmaningen med att integrera nya flerfamiljshus mitt i ett välbärgat småhusområde strax utanför stadskärnan. Andra team riktade sin uppmärksamhet mot sydvästra hörnet av stadsgränsen. Där planeras en ”makeover” av två angränsande flerbostadshus på platser som har lagts till den nationella listan över utsatta områden. Platserna är för närvarande behäftade med trygghetsfrågor, låg inkomst och social isolering från övriga Eskilstuna.
Givet den begränsade tid studenterna hade till sitt förfogande förväntade sig Peter Brokking inte att studenterna förslag skulle få stor inverkan.
– Det är viktigare för studenterna att få en lärande upplevelse för att förstå utmaningen staden ställs inför och uppleva hur det är att arbeta med de olika aktörerna i detta, säger han.
Men Robert Gremalm på planavdelningen i Eskilstuna var ändå imponerad av förslagen och menar att idéerna kommer att utforskas vidare när stadens planerare närmar sig tiden för beslut för vart och ett av projekten.
Shuming Rao, Moa Ribjer, Moa Holmqvist och Helin Celep i ett av teamen förklarar hur de tog sig an isoleringen och utsattheten i flerbostadsområdena, som heter Fröslunda och Lagersberg. Stadsplanen ställer krav på att nya bostäder ska byggas och syftet är att göra stadsdelen mer attraktiv för invånare och för nya investeringar.
Fröslunda och Lagersberg har i princip varit segregerade redan från början. Det ena som en del av ett statligt bostadsprogram från mitten av seklet, det andra som ett boendealternativ med lägre kostnader för lokala fabriksarbetare. De var tänkta att omges av grönområden, som idag står för ett oförutsett problem. Dessa grönområden är ostrukturerade och har inte så mycket att erbjuda för familjerna som bor där.
– Folk känner sig inte trygga där. Det finns ingen som har uppsikt över gator eller parker. Så det är ett ställe som gör det lättare att göra dåliga saker på, säger Helin Celep.
– Brottstrenderna där har uppstått relativt nyligen, och vi ville ta fasta på det innan de här trenderna stannar kvar, tillägger Moa Ribjer, med hänvisning till de av mängder av data som teamet samlat in.
Teamets förslag fokuserade på de fysiska utrymmenas potentiella värde för ungdomar och kvinnor. De rekommenderade att bygga både utomhus och inomhus – blandade sportanläggningar och skyddade picknickområden – för att föra människor samman och etablera ett område där grannar kan odla sina egna produkter och arrangera internationella matfestivaler på en regelbunden basis.
Moa Ribjer menar att projektet öppnade för ett nytt sätt att se på offentliga och privata aktörers roller när det gäller förvaltning av det offentliga rummet.
– Vi hade några seminarier om hur kommuner har gått från ett mer offentligt perspektiv till ett privat perspektiv. För mig har det varit intressant att se hur de två perspektiven kombineras, säger hon.
Beröm från Eskilstuna kommun
Robert Gremalm hyllar alla teamens förslag för deras uppmärksamhet på detaljer och deras analytiska substans.
– Studenterna tittade på våra mål för 2030 och gjorde en grundlig demografisk och ekonomisk analys. De inkluderade även klimatmålen och rekommenderade infrastruktur för att stödja dessa, säger han och avslutar:
– Det som de levererade var kreativt och djärvt tänkande, och de presenterade det på ett mycket tydligt, pedagogiskt sätt, vilket jag tycker om.
David Callahan /Håkan Soold