Hållbara städer: KTH FOOD-forskare om urban resiliens och jordbruk

Klimatförändringar i urbana områden 

I artikeln Examining urban resilience through a food-water-energy nexus lens to understand the effects of climate change undersöker KTH FOODs vicedirektör Rebecka Milestad och hennes kollegor Mari R. Tye, Olga Wilhelmi, Jennifer Boehnert, Emily Faye, Andrea L. Pierce och Pia Laborgne hur klimatförändringar påverkar stadsområden och befolkningar. 

Artikeln fokuserar på urbana centra i kustområden, vars befolkningar är mycket sårbara för effekterna av klimatförändringar. Förutom att höga befolkningstätheter och oberoende social-ekologiska system utgör problem är den ökande efterfrågan på resurser också en utmaning. 

Genom att identifiera de områden som redan är känsliga för extremväder kan man belysa de urbana system som kommer att vara minst motståndskraftiga mot klimatförändringar. Studien kartlägger de förväntade förändringarna i vattenförsörjning i relation till mat-vatten-energi-nexus på olika rumsliga skalor, och en fallstudie används för att illustrera hur klimatförändringar på avlägsna platser kan påverka urban resiliens genom kaskadeffekter inom nexus-systemet. 

Läs hela artikeln på engelska här .

Hållbarhet inom urban odling

I den nya publikationen Sustainability assessments of commercial urban agriculture – a scoping review analyserar KTH-forskarna Rebecka Milestad, Annelise de Jong, Maria Bustamante och Michael Martin och deras kollegor Elvira Molin och Carrie Malone Friedman hållbarhetsbedömningar av kommersiell urban odling. 

Trots att urban odling har fått uppmärksamhet som en potentiell lösning på livsmedelsosäkerhet och miljöutmaningar är saknas utbredd forskning kring dess påstådda hållbarhetsfödelar. Denna studie utforskar därför hur hållbarhetsanalyser av urban odling genomförs, vilka slutsatser som dras och hur författarna förväntar sig att deras hållbarhetsbedömningar ska användas. Studien undersöker också vilka hållbarhetsaspekter som beaktas och vilka slutsatser som dras av dessa analyser. I studien drar man också slutsatsen att jämförelser av miljöfördelar mellan olika system för urban odling inte var entydiga. Detta tyder på att hållbarheten för urban odling bör bedömas i förhållande till specifika miljöförhållanden och urbana sammanhang, eftersom de inte kan kategoriseras universellt.  

Läs mer på engelska här .