Forskare använder matematik för att hitta nycklar till långtids-covid
Nu vill forskare från KTH och Karolinska Institutet vid MedTechLabs utröna varför vissa personer drabbas av långtids-covid.
– Genom att använda avancerad matematik och dataanalyser hoppas vi kunna hitta orsaken till sjukdomsutvecklingen, för att bidra till bättre diagnos och behandling, säger Henrik Hult, professor i matematisk statistik vid KTH.
Svår kronisk trötthet, hjärndimma, hög puls, illamående, yrsel och svimningar. Det är några exempel på symtom på POTS (posturalt ortostatiskt takykardisyndrom) som är vanligt vid så kallad långtids-covid, och som nu ska kartläggas i ett nytt forskningsprojekt i regi.
– Att tillämpa matematisk analys av komplexa patientdata och mätningar av kroppens kommunikation till hjärnan via nervsystemet kan ge oväntade och värdefulla insikter, säger Henrik Hult .
Han leder forskningsprojektet tillsammans med Peder Olofsson , docent och forskare i experimentell medicin vid Karolinska Institutet.
– Vi hoppas kunna hitta samband som förklarar varför långtids-covid uppstår. Vi vill bland annat se om symptom som POTS kan hänga ihop med förekomsten av HMGB-1-molekylen, berättar Henrik Hult vidare.
Molekylen kan vara en av orsakerna till att den inflammation som uppstår vid Covid-19 ibland attackerar det autonoma nervsystemet. Forskarna betraktar det eventuella molekyl-sambandet som särskilt intressant, eftersom specifik terapi riktad mot just HMGB-1 är under utveckling.
Den planerade studien kommer att bygga vidare på forskarnas tidigare studier om
1. hur nervreflexer påverkar immunförsvar och inflammatoriska tillstånd, och
2. hur elektrisk stimulering av specifika nervsignaler kan bli en banbrytande framtida behandlingsmetod.
Flera projekt pågår internationellt för att lyckas genomföra komplexa analyser av patientdata, men hittills är det bara några få som har lyckats.
Forskare i Sverige har enligt Henrik Hult unika möjligheter till dataanalyser, eftersom sjukdomsförloppet här kan följas över lång tid, även efter att patienten skrivits ut från sjukhuset – detta genom att patientdata kan kopplas till personnummer.
Biologiskt material från 500 patienter
MedTechLabs forskargrupp samarbetar med vårdgivare på Karolinska Universitetssjukhuset, som redan har samlat in omfattande data och biologiskt material från fler än 500 patienter.
Studien är delfinansierad av Stiftelsen Stockholm Pandemic Resilience. Om ytterligare medel beviljas före sommaren räknar forskarna med att kunna uppnå användbara resultat redan under 2021.
– Även om vår hypotes visar sig inte stämma så tar vi steg framåt i kunskap om sjukdomen genom vår forskning.
Katarina Ahlfort