Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Etiken är viktig i arbetet med den smarta staden

Poddtaxibilar med lågkostnadssensorer som mäter omgivnings- och marktemperatur vid Kungsholms Strand
Stockholm Heat är ett exempel på ett smarta staden-projekt och som genomförs inom ramen för Stockholm Senseable Lab. I projektet använder forskarna en metod – City Scanner – där lågkostnadssensorer utplacerade på poddtaxibilar mäter omgivnings- och marktemperatur. Foto: Susanne Kronholm.
Publicerad 2022-03-30

En nyckel till Stockholms visionsarbete för att bli världens smartaste stad 2040 är att använda digitalisering, sensorer och artificiell intelligens, AI, för att analysera stora mängder data som genereras av invånarna. Men för att få människors förtroende för de mätningar som görs behöver man identifiera och hantera de etiska frågeställningar som uppstår när människor möter ny teknik.

Porträtt på Barbro Fröding.
Barbro Fröding, docent i filosofi på KTH.

Barbro Fröding  är docent i filosofi på KTH och undersöker de etiska aspekterna av arbetet med den smarta staden. Ett arbete som bland annat görs i olika projekt inom ramen för stadens, KTH:s och MIT:s samarbetsprojekt Stockholm Senseable Lab. Barbro Fröding konstaterar att Stockholms vision inte bara handlar om teknik som ska utvecklas och implementeras i staden. Det handlar framför allt om att göra någonting som är gott för människorna som bor där i form av den bästa miljön, den högsta livskvaliteten och det bästa affärsklimatet.

– Men för att ens komma i närheten av den typen av målsättningar behöver man involvera människorna som bor i staden och få dem engagerade. Det sker genom dialog, att samskapa, så att invånarna inte bara blir en sorts dataleverantörer, säger Barbro Fröding.

Checklista med fem råd

I första delen av hennes etikprojekt gjorde hon intervjuer med projektledare som jobbar med olika smarta staden-projekt där hon ställde frågor kring vilka etiska situationer de stött på och vilket stöd de behöver.

Det som kom fram i intervjuerna ställde hon samman till en rapport med en checklista med fem råd för vad som kan vara värt att beakta vid denna typ av projekt: Det räcker inte att bara följa lagen, det behövs mer stöd kring etiken, hämta inspiration från forskningsetiken, dela öppna data och resonemang samt eftersträva dialog och medskapande

– Det räcker alltså inte att bara följa vad lagen föreskriver när det gäller etik för att få medborgarnas förtroende för att dela med sig av data. Utan det är viktigt att jobba med etiska frågor som transparens, rättvisa, tillit och integritet, säger Barbro Fröding.

Sätter de etiska begreppen i sitt sammanhang

Barbro Fröding håller ett föredrag om etik i smarta staden.
Barbro Fröding vid ett föredrag om etik i smarta staden. Foto: Stockholm Senseable Lab.

Men en checklista för de som jobbar med de olika projekten i staden räcker inte heller, konstaterar hon. De behöver veta hur dessa etiska frågor kan omsättas i verksamheten.

– Även om de vet vad det som står i checklistan betyder så kanske de inte vet vad det betyder i deras egna projekt. Och då kan det vara svårt att se hur andra utomstående kan uppfatta ens projekt, säger Barbro Fröding.

Tillsammans med de som jobbar med ett antal nya projekt inom Stockholm Senseable Lab har hon tittat på hur man kan arbeta med att kontextualisera de här etiska begreppen genom att sätta in dem i de mål som ska uppnås.

– Ta social hållbarhet till exempel. Vi har diskuterat utifrån perspektivet ”hur kan ditt projekt bidra till social hållbarhet, eller hur kan det underminera social hållbarhet? Då blev det mer konkret och gjorde att projektledarna kom igång med att tillämpa de ibland ganska abstrakta etiska principerna, säger Barbro Fröding.

Viktigt att ta oro på allvar

Det faktum att syftet med Stockholms smarta stad-satsning är gott – att det ska leda till både grön och social hållbarhet – öppnar för att många av stadens invånare kan tänkas vilja engagera sig och dela med sig av data, tror hon. Detta i kombination med att svenskar i allmänhet har högt förtroende för myndigheter ger goda förutsättningar för projekten.

– Men med den här goda utgångspositionen är det ju så klart ändå viktigt att ta människors oro på allvar genom att tillgodose de etiska frågorna och att föra en öppen kommunikation med invånarna exempelvis via projektens hemsidor, säger Barbro Fröberg.

Hon går nu vidare med projektets andra del där hon bland annat kommer att bidra med innehåll kring etiska frågor till projektens hemsidor samt stötta både nya och befintliga projekt. Parallellt skriver hon vetenskapliga artiklar. En första artikel med titeln Watch out, Cities are Data Engines, som hon skrivit ihop med en av MIT-forskarna inom Stockholm Senseable Lab, publiceras snart i tidskriften AI and Society – The Journal of Human Centred Systems.

Håkan Soold

Fakta Stockholm Senseable Lab

Stockholm Senseable Lab  är en testbädd där forskare inom stadsbyggnad och stadsplanering från KTH och MIT och verkar i samarbete med Stockholm stad i olika projekt som på sikt kan gagna stockholmarna och deras stad. Med hjälp av AI och digitala data kartlägger och synar forskarna alltifrån luftkvalitet och värmeböljor i relation till grönområden till bilden av säkerhet och trafikflöden i den växande huvudstaden. Genom att hitta mönster, mekanismer och analysera data kring för staden viktiga frågor ska man hitta nya lösningar som kan bidra till Stockholms utveckling och planering. Satsningen genomförs med stöd från Stockholms Handelskammare och Newsec.

Tema Staden

Hur ser framtidens hållbara stad ut? Vilken del har forskare och studenter vid KTH i stadens utveckling? Den här artikelserien ger exempel på hur forskning och utbildning från Sveriges största tekniska universitet kommer till nytta i Stockholm och i världen.

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2022-03-30