Undervisningen är mer variationsrik än på många andra utbildningar
Här behöver du inte bestämma dig om du ska bli lärare, arbeta som civilingenjör i ett företag eller bli forskare. Du öppnar dörrarna för fler vägar. Men en sak är säker, du kommer att bli en civilingenjör som är särskilt bra på att presentera och förklara teknik, matematik och naturvetenskap.
Intervju med programansvarig lärare
Annica Hofberg är ny programansvarig. Hon har tidigare varit ansvarig för teknikämnet på Vetenskapens Hus och för chattfunktionen Mattecoach på nätet. Hon arbetar med att skapa intresse för naturvetenskap och teknik.
Vem tycker du ska söka till det här programmet?
– Programmet passar för dig som vill arbeta med både ingenjörsämnen och människor. Det är också bra för dig som inte bestämt dig för vad du vill göra än. Programmet håller dörrarna öppna för läraryrket, för att jobba i näringslivet eller för att arbeta som forskare.
Har studenterna någon nytta av att programmet ges i samarbete med Stockholms universitet?
– Både KTH och Stockholms universitet ger kurser för lärarstudenter. Stockholms universitet har forskning inom andra områden inom lärande än KTH och tillsammans kompletterar universiteten varandra och ger bred kunskap om lärande och inom ämnesdidaktik. Studenterna får sammantaget möta lärare och forskare från olika discipliner där föreläsarna har olika spännande erfarenheter.
Vad tror du studenterna tycker är roligast?
– Jag tror att de tycker om att det är ett litet program, cirka 60 studenter per årskurs. De blir väldigt goda vänner och har god sammanhållning. Jag tror också att de gillar omväxlingen mellan laborationer, teori och lärarrollen. De har lärare med bakgrund som civilingenjörer, de träffar lärare ute i skolorna under sin praktik och möter elever. Variationen ger lite andhämtning i det hårda pluggandet.
Varför rankas Sverige allt lägre när det gäller mattekunskaper?
– Jag tror att det beror på att eleverna inte har lagt tillräckligt mycket tid på att räkna. Där är det bra om skolan ligger på. Men det har blivit bättre och den negativa trenden har vänt. Nu verkar situationen rimligt bra.
Ibland diskuteras lärarbrist och lärarens status i samhället. Vad tycker du om det?
– Diskussionen har gett resultat. Debatten har tonats ned. Det har blivit mer attraktivt att bli lärare.
Hur tycker du att studenterna ska resonera kring utbyte utomlands?
– Att studera utomlands ger bra personliga erfarenheter. I det här programmet finns också chans att ha praktik på en svensk skola utomlands. Det går också att läsa lämpliga kurser på ett universitet i ett annat land. Hösten i årskurs tre är det bästa tillfället för en vistelse utomlands.
Hur många i programmet väljer att bli lärare och hur många väljer att arbeta i företag?
– Fördelningen är ungefär 50/50 mellan lärare och civilingenjör på företag. En del byter jobb när de arbetat i några år. Det händer att de ringer mig för att få en referens när de ska byta jobb och gå från att vara lärare till ett företag. Några kommer också tillbaka till KTH för att forska.
Vad gör en civilingenjör i ett företag som även har utbildats till lärare?
– Förutom normala civilingenjörsuppgifter är lärarutbildade personer också något av experter på att hålla presentationer för kunder och medarbetare. Lärare kan vara goda människokännare som förstår och kan leda människor. Till exempel bemöta och hantera åsikter från olika läger. Det är eftertraktade egenskaper.
Om tjugo år, vad vill du att studenterna ska säga till sina barn och vänner om tiden på KTH?
– Jag hoppas att de säger att KTH var lärorikt men jobbigt. En tid som var värdefull för hela livet.
– Jag hoppas också att de lärt sig att våga öppna den där tjocka boken med liten text, att de känner sig säkra på att de kommer att kunna förstå vad som står i den och att de kan använda den för att lösa sina uppgifter. Och att de vet hur de ska föra sin kunskap vidare.