Examensarbeten

Avrapporterade examensarbeten:

Sandra Nordström - Arbetsmiljö i kontrollrum (2015). Sandra Nordström beskriver i sin examensrapport om en undersökning om kontrollrum i stålindustrin. Arbetet inkluderar förslag till utformning av framtidens kontrollrum; hur fysiska, kognitiva och psykosociala behov bör tas i beaktande för att främja hälsa hos operatörer och gynna produktionen. Vikten av delaktighet och inflytande vid förändringsarbete påvisas. Läs rapporten "Arbetsmiljö i kontrollrum" här (pdf 1,4 MB) .

Maria Müller - FHVs användning av CAD-verktyg som medium för particpativ design (2015). I Maria Müllers examensrapport utforskas tredimensionella CAD-verktyg som skulle kunna förbättra FHV-personals förmåga att kommunicera ritningsförslag till slutanvändare av nya ny- och ombyggnationer. Resultat visar på att designverktyget SketchUp är det bäst lämpade verktyget för FHV-personal. Det visade till en betydande grad användbarhet och ansågs underlätta i processen att visualisera och kommunicera ritningsförslag. Läs mer om rapporten "FHVs användning av CAD-verktyg som medium för particpativ design" här (pdf 6,7 MB)

Jenny Hellström - ABW i praktiken - En MTO- analys av medarbetarnas tekniska behov efter implementeringen (2016). Med ett systemperspektiv utifrån människa, teknik och organisation (MTO) var syftet att undersöka medarbetarnas behov av tekniskt stöd en tid efter implementeringen av ABW. Majoriteten är positiv till kontorskonverteringen men uttrycker ett behov av utökat tekniskt stöd i termer av hårdvara, mjukvara och funktioner. Utmärkande är behovet av förbättrad hantering av rumsbokning, IT-support samt fortsatt digitalisering av arbetsmoment genom specifikt utvecklade mobilapplikationer. Respondenterna uttryckte även behov av mer omfattande inlärningsmöjligheter, mer användarvänligt intranät samt mentorskap för nyanställda.

Lisa Andersson - Det passar inte alla. Arbetstillfredsställelse, produktivitet och stress i kontorslandskap (2016). Syftet med studien var att identifiera positiva och negativa aspekter för de fysiska arbetsmiljöfaktorerna, identifiera eventuella samband mellan de faktorer som personalen var mest missnöjd över och arbetstillfredsställelse, produktivitet och stress, samt ta fram några åtgärdsförslag. Studien genomfördes med enkät samt systemgruppsseminarium som metod. Personalen var generellt nöjd med ventilation, möblernas funktion och kontorets estetiska utformning. Audiell avskildhet var den faktor som personalen var mest missnöjd med. Även missnöjdhet över bländning, utblicksmöjlighet och temperatur uppmärksammades i resultatet. Den här studien fann inga signifikanta könsskillnader för hur personalen skattat de fysiska arbetsmiljöfaktorerna. Läs rapporten här .

Jessica Pondman Lagerström - Ju förr desto bättre. Arbetsmiljöingenjörens roll vid planering och projektering av nya kontorsarbetsmiljöer. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken roll arbetsmiljö­ingenjören kan ha i att beakta arbetsmiljön gällande bruksskedet vid planering och projektering av nya kontorsarbetsplatser. Uppsatsen bygger på litteraturgenomgång samt intervjuer med huvudsakligen arbetsmiljöingenjörer och arkitekter. Litteratur och intervjuer visar att arbetsmiljöingenjörer engageras sent i processen vilket resulterar i brister i arbetsmiljön och ombyggnationer som åtgärd. Här framträder också en situation där kunskapsläget runt arbetsmiljöfrågor hos arkitekter upplevs som svagt, vilket bekräftas av de intervjuade. Respondenterna menar att checklista som arbetsverktyg används i mer eller mindre stor utsträckning. Befintliga checklistor från Arbetsmiljöverket presenteras i uppsatsen, dessa rekommenderas som arbetsverktyg. Av intervjuerna framkommer att respondenterna menar att arbetsmiljöingenjören kan agera sakkunnig, utifrån sin kunskap och erfarenhet, i projekteringsprocessen. Arbetsmiljöingenjören utgör därmed med sin sakkunskap runt arbetsmiljöfrågor ett stöd för byggherre och projektör. Den ansvarsroll som Arbetsmiljölagen beskriver, Byggarbets­miljösamordnare - planering och projektering (BAS-P), torde utgöra en naturlig roll för arbetsmiljöingenjören. I och med detta får arbetsmiljöingenjören en naturlig roll tidigt i byggprocessen. Läs rapporten här (pdf 757 kB) .

Helene Callert Jakobsson - Rätt från början. Att verka för användbara och tillgängliga lokaler inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att kartlägga och beskriva arbetet i byggprocessens byggarbetsgrupper för vård- och omsorgsbyggnader och lokaler i vilka ergonomer och arbetsmiljöingenjörer ingår, då de kopplas in i byggprocessen. Analysperspektivets grund var byggprocessen, ergonomi, metoder och samtalsmetodik. En kvalitativ undersökningsmetod användes i studien. Åtta personer med olika yrkesbakgrunder och med god erfarenhet av byggfrågor och ritningsgranskning och arbete i byggarbetsgrupper intervjuades individuellt. Slutsatsen tyder på att ergonomer och arbetsmiljöingenjörer är viktiga i byggprocessen i byggarbetsgrupperna för att sätta fokus på arbetsmiljöperspektivet. De behöver kopplas in i byggprocessens planeringsskeden, de tidiga skedena, för att kunna påverka utformning av framtida arbetsplatser. Medverkan av dessa två yrkesgrupper i byggprocesser, kan alltså komma vårdpersonalen/brukarna tillgodo i form av en arbetsmiljö som till stor del blir utformade efter deras krav och behov samt främjar hälsa och förhindrar arbetsskador.

Pågående examensarbeten:

Arbetsmiljöingenjörer och ergonomer i planeringsprocessen. Nationell enkätundersökning med över 500 svarande.

Hur aktivitetsbaserade kontor kan påverka upplevd produktivitet och tillfredsställelse. Longitudinell studie som syftar till att jämföra produktivitet och tillfredsställelse vid flytt från kontorslandskap till aktivitetsbaserat flexkontor.