Hallå där Yulia Akisheva, som åkte till universitetet Supaéro i Frankrike som dubbeldiplomstudent

Hej Yulia, hur kom du in på det här med att åka utomlands på dubbeldiplomstudier?

– I början på KTH ville jag inte alls åka utomlands. Jag sökte till KTH för att jag var väldigt intresserad av rymden och såg fram emot att läsa de avancerade rymdkurserna inom flyg- och rymdteknik. Efter något år började många prata om att åka på utbytesstudier och jag blev väl lite påverkad av det.

– En gång när jag besökte studentkansliet råkade jag hitta en broschyr om dubbeldiplom. Jag tyckte möjligheten att kunna vara en längre tid i ett annat land och verkligen lära mig ett nytt språk och förstå en annan kultur var intressant. Jag började fundera på att kanske åka till Paris och plugga eftersom jag hade varit där en gång och tyckte det skulle vara roligt att prova leva där. Senare när jag var med i ett MIST-projekt så fick jag kontakt med många internationella studenter och flera var från Frankrike. Vi pratade om möjligheter för rymdforskning i Frankrike och flera rekommenderade då Supaéro som är en ingenjörsskola för främst flyg- och rymdteknik i Toulouse. Jag bestämde mig då för att söka till den här möjligheten och lyckades få en plats på Supaéro. Jag läste alltså första tre årskurserna på KTH och sedan tre år i Frankrike.

Hur var omställningen till att studera på en topputbildning i Frankrike?

– Det var tufft med språket under första månaderna. Jag hade läst alla franskanivåer på KTH så jag hade en bra grund i grammatiken, men det var svårt att hänga med i föreläsningarna de första månaderna. Det var mest alla tekniska begrepp som det var svårt att hänga med i och även att prata naturligt med de franska studenterna.

– Jag hade mycket hjälp av den tandem training som de organiserar på Supaéro. Man tränar då franska med en annan student och kan ta upp saker man inte förstått på kurserna. Man jobbar mycket i par på kurserna över huvud taget. Det finns en väldigt bra kultur av att hjälpa varandra. Det blir lätt att man slår sig ihop med andra utländska studenter eftersom de franska studenterna redan har sina kompisar. De spanska studenterna jag umgicks med hade läst fem år innan de kom till Supaéro så de kunde mer än jag. Man känner sig också lätt i underläge mot de franska studenterna som har en större grund i matematik. Jag tycker ändå att jag hade en bra grund från KTH och det var väldigt skönt när jag insåg att jag kunde klara tentorna.

Hur var tempot i studierna?

– Tempot upplevde jag som högre i Frankrike. På KTH har vi större kurser på där man har mer tid att sätta sig in i ett ämne ordentligt. På Supaéro har man kanske åtta till tio kurser samtidigt som överlappar varandra. Ofta är det fem föreläsningar per kurs där man bara lyssnar och så jobbar man med sin tandempartner på olika uppgifter. Finita elementmetodskursen på KTH gillade jag. Den håller på i en period. På Supaéro har motsvarande kurs fem föreläsningar under två veckor, så det gick väldigt snabbt. En annan sak som var annolunda var att de också har mindre skrivningar under kursen som är en del av examinationen för hela kursen.

Som en del i dina studier har du haft flera möjligheter utomlands. Kan du berätta vad du har gjort?

– Jag valde att göra två internships på sex månader vardera. Först var jag sex månader i Moskva på ett rymdinstitut och deltog i ett projekt om atmosfären på planeten Mars, och sedan ytterligare sex månader i Holland inom ett annat projekt men som också handlade om Mars.

– När jag hade jobbat ett tag på mitt examensarbete så var min handledare nöjd med hur jag gör mitt arbete, och jag blev intresserad av att fortsätta forska. Så jag stannade kvar i Toulouse. Det är ett projekt finansierat av europeiska rymdstyrelsen (ESA) och ett företag som heter TRAD Tests & Radiations där mitt arbete handlar om att simulera den kosmiska strålningen i rymden och hur man kan skydda astronauter på månen från strålning.

Varför vill du rekommendera dubbeldiplomstudier för andra?

– Jag tror det är jätteroligt att åka på utbytesstudier en termin, men jag tror dubbeldiplomstudier kan ge en djupare förståelse av ett annat land och en annan möjlighet att få riktiga vänner. Jag fick som programstudent i Frankrike också bra möjligheter att göra internships i Europa. Dessutom gillar jag att man får dubbla examina som en extra merit. Många inom industrin vet vilken utmaning det innebär att klara av en utbildning inom ett nytt system och med en dubbel examina kan visa att man har förmågan att anpassa sig till en ny miljö. Jag tycker också att jag fick en väldigt bra utbildning med kombinationen av KTH och Supaéro.

Hur gick det med tillgodoräkningen av studierna?

– Det gick bra med valideringen av kurser och exjobb till slut. Jag fick argumentera för ett par tillgodoräknanden eftersom upplägget av kurser skiljer sig ganska mycket åt. Det är bra känna till att det är civilingenjörsexamen som man kan vara säker på att få vid dubbeldiplomstudier, men det är inte säkert man även kan få masterexamen från ett visst på masterprogram.

Vad händer nu och har du några råd på vägen för andra?

– Om du är intresserad av Europa och att lära känna olika nya människor så är dubbeldiplom en otrolig möjlighet. Man kommer i kontakt med folk som också är intresserade av att uppleva nya saker.

– Jag tycker man ska passa på att prova på många olika saker innan man bestämmer sig för vad man vill göra. Jag är fortfarande lika intresserad av rymden och funderar på att försöka komma in på ESA eller kanske vara med om att utveckla en start-up inom rymdteknik, men efter att jag varit med och coachat Supaér-studenter i det nationella debattmästerskapet de senaste tre åren så har jag också blivit intresserad av att coacha folk att utveckla deras kommunikationskompetens. Jag leder också ett internationellt team av volontärer – Diversity and Gender Equality Project Group vid Space Generation Advisory Council - i vårt arbete med jämställdhetsfrågor som jag skulle vilja kunna fördjupa mig i. Så jag har många olika idéer just nu.

– I början när jag åkte till Frankrike var jag inställd på att åka tillbaka till Stockholm efteråt. Men speciellt efter min praktik på ESA så kände jag att jag nu vill vara i en internationell miljö. Jag är nog rätt rastlös som person och vill gärna prova många olika ställen. Jag har ett år kvar på forskarutbildningen att fundera på. Vi får se!