Utbildningens genomförande

Varje läsår omfattar två terminer om 20 veckor vardera. Varje termin är indelad i två läsperioder.

Under det första året läses matematik, naturvetenskap och teknik, men också kurser som ger en inblick i de kommande yrkesrollerna. Under höstterminen läses en kurs i ingenjörsvetenskap på KTH och en kurs på Stockholms universitet som ger en introduktion till lärarrollen. I en första kurs i matematikdidaktik introduceras studenten till en gymnasieskola och får möjlighet att praktiskt prova rollen som lärare.

Från och med det andra året läses även det andra inriktningsämnet (fysik, kemi, energi och miljöteknik respektive informations- och kommunikationsteknik). Studierna inom dessa kurser samläses huvudsakligen med andra civilingenjörsprogram.

En bärande idé i programmet är att ämnesstudier skall varvas med kurser inom pedagogik, didaktik, ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap under hela utbildningen.

Förutom valet av ämneskombination som görs i slutet av det första läsåret, är valfriheten inom programmet begränsad.  

I utbildningen ingår både obligatoriska och villkorligt valfria kurser, vilket framgår av kurslistorna för varje årskurs och inriktning. Varje kurs har en kursplan som innehåller kursens mål, krav på särskild behörighet, formerna för bedömning och de övriga föreskrifter som behövs.

I kurslistorna anges utrymmet för villkorligt valfria kurser för respektive ämneskombination. De villkorligt valfria kurserna ska utgöras av kurser inom respektive ämneskombination och får inte överlappa andra obligatoriska eller villkorligt valfria kurser som ingår i examen. Valet av villkorligt valfria kurser att medräkna i examen ska godkännas av programansvarig.

Verksamhetsförlagd utbildning – VFU

I utbildningen ingår 30 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den utgör inte egna kurser utan ingår som moment i vissa kurser. Minst 15 hp av VFUn utgörs av ämnesdidaktisk VFU förlagd till gymnasieskolan inom respektive ämneskombination.

I de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen ska studenten lära känna den komplexa verksamheten i skola och andra utbildningsmiljöer samt knyta sin kunskapsutveckling till dessa och de frågor de aktualiserar. Innehållet i VFU bestäms av de kurser den ingår i och ska framgå av respektive kursplan. VFU genomförs till största delen i gymnasieskolan, men också inom pedagogiska verksamheter vid t ex museer, science centers och företag.

För kurser på KTH och Stockholms universitet används en sjugradig målrelaterad betygsskala (A, B, C, D, E, Fx, F) som slutbetyg för kurser på grundnivå respektive avancerad nivå. Betyget Fx anger att resultat är nära godkänt på ett kursmoment. Momentet kan, efter anvisning från examinator, kompletteras till godkänt inom sex veckor efter att resultat meddelats. Betyget Fx kan inte användas som slutbetyg på kurs.

Betygen Godkänd (P) och Underkänd (F) används som slutbetyg på examensarbetet eller då särskilda skäl föreligger. Kurser med VFU kan utöver de ovan beskrivna betygsskalorna ha en tregradig betygsskala Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Betygsskala framgår av respektive kursplan.

För deltagande krävs antagning till kurs inom programmet samt registrering på kurs.

För fortsatta studier krävs att särskild behörighet till kurs uppfylls. Krav på särskild behörighet specificeras i respektive kursplan.

Observera att den som inte är registrerad i tid riskerar att förlora sin VFU-plats och därmed möjligheten att bli examinerad på kurser som innehåller verksamhetsförlagda delar.

Examensarbete i teknik och lärande 

I utbildningen ingår ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng på avancerad nivå, motsvarande omkring 20 veckors heltidsarbete.

Examensarbetskursen utgör den avslutande delen av utbildningen. Examensarbetet kan påbörjas när kursens särskilda behörighetskrav är uppfyllda.

För att särskild behörighet till examensarbetskurs om 30 hp på avancerad nivå ska vara uppfylld ska samtliga kurser i årskurs 1- 3 alternativt kurser som krävs för utfärdande av kandidatexamen samt minst 60 hp kurser på avancerad nivå vara slutförda. Kurserna på avancerad nivå ska innefatta kurser i programmet som är relevanta för examensarbetet samt kurs i vetenskapsteori och forskningsmetodik.

Examensarbetet ska utgöra prov på ett självständigt arbete inom teknik och lärande och omfatta teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning och rapportering, inklusive opposition.

Val av examensarbete

Examensarbetet utförs som en kurs vid KTH men förslaget till ämne för din undersökning/utredning kan komma från en extern uppdragsgivare. Exempelvis kan frågeställningen komma från ett företag, en grund- eller gymnasieskola, ett science center, en myndighet eller en universitetsinstitution, i Sverige eller utomlands.

Examen - 300 hp

Efter genomgånget utbildningsprogram erhålls två examina, en civilingenjörsexamen och en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan inom någon av ämneskombinationerna matematik och fysik, matematik och kemi, eller matematik och teknik.

Villkor för examen:  

Studenten ska ha fullgjort kurser om 300 högskolepoäng, varav

• matematiska - naturvetenskapliga ämnen om minst 45 högskolepoäng
• ämnen centrala för teknikområdet om minst 180 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) 
• minst 90 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 60 högskolepoäng (inkl 30 högskolepoäng examensarbete) i ämnen centrala för teknikområdet.

Av ovanstående poäng ska urskiljas

• ämnesstudier och ämnesdidaktiska kurser inom respektive ämneskombination om sammanlagt 210 högskolepoäng.
• kurser och moment om sammanlagt 60 högskolepoäng inom den utbildningsvetenskapliga kärnan inom lärarutbildningen.
• Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om 30 högskolepoäng, varav minst 15 högskolepoäng utgörs av ämnesdidaktisk VFU i gymnasieskolan inom respektive ämneskombination

Benämning på examen

Civilingenjörsexamen
Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan