LT1020 Specialpedagogik och perspektiv på lärande och utveckling 7,5 hp

Kursen är indelad i tre moment. Det första momentet behandlar lärandeteorier och representanter för dessa såsom: behaviorism, kognitivism, pragmatism, lärande i ett sociokulturellt perspektiv samt lärande i ett situerat perspektiv. I detta moment lyfts teoriernas huvuddrag, synen på individen och lärandet samt betydelse för undervisning. 2024-10-17 2 (2)

Det andra momentet, Introduktion till Specialpedagogik, utgår från skolans ansvar att ge alla elever förutsättningar för lärande oberoende av funktionsnedsättning, etnicitet, genus och social klass och hur undervisningens organisering kan få konsekvenser för processer av social inkludering och exkludering. Momentet behandlar vikten av att i samverkan med vårdnadshavare, lärare och andra yrkesgrupper i och utanför skolan, kunna identifiera, analysera och hantera specialpedagogiska behov, inbegripet neuropsykiatriska variationer, på såväl individnivå som på skol- och samhällsnivå.

Det tredje momentet, Introduktion till Kognitionsvetenskap och psykologi, tar upp modern hjärnforskning, psykologi och kognitionsvetenskap. I momentet ingår kunskap om hur hjärnan fungerar, dess möjligheter och begränsningar, utveckling och mognad och hur lärandet påverkas. 

Inom området lärandeteorier förväntas studenten efter avslutad kurs kunna:

1. Redogöra för de huvudsakliga dragen i de dominerande lärandeteorierna och jämföra deras syn på individen och lärandet,

2. Reflektera över lärandeteoriers möjligheter och begränsningar vid design av lärandemiljöer,

3. Analysera lärandesituationer och argumentera för vad i undervisningen som försvårar och möjliggör lärande med hjälp av olika lärandeteorier.

Inom området specialpedagogik förväntas studenten efter avslutad kurs kunna:

4. redogöra, utifrån styrdokument, för skolans och lärarens ansvar för alla elevers delaktighet och lärande i relation till undervisningen,

5. förklara och reflektera över, med utgångspunkt i litteraturen, hur lärare i samverkan med berörda parter kan identifiera och hantera specialpedagogiska behov, inklusive neuropsykiatriska svårigheter, i undervisningen.

Inom området neuropedagogik och psykologi förväntas studenten efter avslutad kurs kunna:

6. Beskriva och reflektera över ungdomars lärande och utveckling utifrån aktuella psykologiska och neuropedagogiska perspektiv.

För KPULU: Grundläggande behörighet.

För LÄRGR: Grundläggande behörighet med minst 90 hp ämneskunskaper i undervisningsämnena, motsvarande innehåll från åk 1 och 2.

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• INLA - Inlämningsuppgifter om perspektiv på lärande, 3,5 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• INLB - Inlämningsuppgifter om specialpedagogik, 1,0 hp, betygsskala: P, F
• SEMA - Seminarier om perspektiv på lärande, 1,0 hp, betygsskala: P, F
• SEMB - Seminarier om specialpedagogik, 1,0 hp, betygsskala: P, F
• SEMC - Seminarier om neuropedagogiska och psykologiska perspektiv, 1,0 hp, betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Examinator beslutar, i samråd med KTH:s samordnare för funktionsnedsättning (Funka), om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning. Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter

Godkänt på samtliga i kursen ingående moment.

Sandra Tibbelin

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.