Dielektriska vågledare: Dämpning, våglängdsdispersion, moder, fibermoder.
Ljuskällor och optiska förstärkare: Halvledarlaser, lysdiod, rate-ekvationeruteffekt, modulationresponse, chirp, optiska förstärkare.
Detektorer och mottagare: PIN-diod, lavinfotodiod, responsivitet, bandbredd, brus.
Transmissionsystem:Optiska länkar, direktdetekterande system, solitoner, koherenta system, multinivåsignalering, dispersionsbegränsning, dämpningsbegränsning, additivt brus, signalberoende brus, bitfelssannolikhet, optiska nätverk, simulering och design.
FSK3883 Fiberoptisk kommunikation 9,0 hp

Information per kursomgång
Kursomgångar saknas för aktuella eller kommande terminer.
Kursplan som PDF
Notera: all information från kursplanen visas i tillgängligt format på denna sida.
Kursplan FSK3883 (HT 2023–)Innehåll och lärandemål
Kursinnehåll
Lärandemål
Kunskap om fiberoptiska komponenter och system för kommunikation. Parametrar hos fotoniska komponenter som är relevanta för systemprestanda härleds från fysikaliska principer och utgör inparametrar vid dimensioneringen av fiberoptiska system
Efter genomgången kurs, deltagarna ska kunna:
- förstå, beskriva, analysera, och jämföra de viktigaste komponenterna: optiska sändare, optiska fibrer, och optiska mottagare
- dimensionera fiberoptiska länkar
- simulera ett koherent fiberoptiskt system med multinivåsignalering med hjälp av datorprogram
Kurslitteratur och förberedelser
Särskild behörighet
Inskriven som forskarstuderande.
Det förväntas att eleven är förtrogen med:
- Vågledare: Vågekvationen och modbegreppet
- Halvledarelektronik: p-n-junction
- Kretsteori: Impulsresponse, faltning, överföringsfunktion hos linjära system.
- Signalteori: Autokorrelationsfunktion, spektraltäthet
Rekommenderade förkunskaper
Det förväntas att eleven är förtrogen med:
- Vågledare: Vågekvationen och modbegreppet
- Halvledarelektronik: p-n-junction
- Kretsteori: Impulsresponse, faltning, överföringsfunktion hos linjära system.
- Signalteori: Autokorrelationsfunktion, spektraltäthet
Kurslitteratur
Examination och slutförande
Betygsskala
Examination
- TEN1 - Skriftlig tentamen, 6,0 hp, betygsskala: P, F
- PRO1 - Projektarbete, 1,5 hp, betygsskala: P, F
- LAB1 - Laborationer, 1,5 hp, betygsskala: P, F
Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.
Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.
När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.
TEN1: skriftlig tentamen, 6 hp, betygsskala: P/F
Miniräknare, formelsamling, kursboken och föreläsningsanteckningar (men EJ övningsanteckningar) är tillåtna och rekommenderade hjälpmedel
LAB1: laborationer, 1.5 hp, betygsskala: P/F
PRO1: projektuppgift, 1.5 hp, betygsskala: P/F
Övriga krav för slutbetyg
För att få godkänt på kursen, krävs godkänt på examen, laborationer och projektuppgift.
Examinator
Etiskt förhållningssätt
- Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
- Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
- Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.