FCB3205 Biomolekylers struktur och funktion för forskarstuderande 7,5 hp

Kursen omfattar cirka 200 heltidsstudietimmar vilket motsvarar 7,5 högskolepoäng. Kursen samläser med BB2165, men forskarstuderande utför fördjupande inlämningsuppgifter baserade på föreläsningarna, samt mer ingående och omfattande praktiska moment (laborationer och projekt) vilket ger progression från avancerad nivå till forskarnivå.

Kursen använder ett interaktivt pedagogiskt koncept för att öka och fördjupa kunskap och förståelse av 3D-struktur och samband mellan makromolekylers struktur och funktion som syftar till att befästa teoretisk kunskap och erbjuda direkt tillämpbara nyckelkompetenser med forskningsanknytning. Ytterligare detaljer om kursens upplägg återfinns i kurs-PM för denna kursomgång.

• Biomolekylers struktur och funktion (strukturbiologi) är en hörnsten i modern bioteknik. Kursen syftar till att erbjuda fördjupad teoretisk och praktisk kunskap om sambandet mellan makromolekylers struktur och funktion. Fokus ligger på proteiner och nukleinsyror, samt biomolekyler som är funktionellt relevanta för de makromolekylära system som avhandlas.
• ·Inom medicinsk bioteknologi utgör sambandet mellan proteiners struktur och funktion en viktig grund för modern läkemedelsutveckling, och inom industriell bioteknologi är t.ex. användandet och rationell design av enzymer för hållbara bioprocesser allmänt använda metoder.
• Strukturbiologi är en ung vetenskap och forskningen inom detta område går snabbt framåt. Eftersom området utvecklas snabbt är de ämnen och övningar som ingår föremål för regelbunden uppdatering för att på ett lämpligt sätt återspegla forskningsfronten. Ämnen som behandlas i kursen sträcker sig från grunderna för makromolekylers uppbyggnad till experimentell och teoretisk bestämning och validering av makromolekylers struktur, samt tillämpningar av kunskap om struktur-funktionssamband.

Efter fullföljande av kursen förväntas studenten kunna

• visa fördjupad kunskap om begrepp inom strukturbiologi, samt förmåga att förklara och analysera komplexa begrepp utifrån relevant forskningslitteratur, samt på ett pedagogiskt sätt kommunicera kunskapen skriftligt.
• god förmåga att använda lämplig datorprogramvara och relevanta databaser för att visualisera, undersöka, analysera, utvärdera och validera makromolekylers strukturer och funktion.
• utforma, planera, genomföra samt presentera i skriftlig och muntlig form ett självständigt projekt inom området strukturbiologi.
• utvärdera och diskutera struktur-funktionssamband utifrån dess betydelse i ett hållbart samhällsutvecklingsperspektiv.

Behörig till studier på forskarnivå

Avklarade kurser inom biokemi och/eller molekylärbiologi på avancerad nivå. Antagen till studier på forskarnivå inom ämnet bioteknologi.

Personlig dator

Branden C, and Tooze J., Introduction to Protein Structure, 2nd Ed. Garland Publishing Inc., 1999.

Utlämnat material samt vetenskapliga artiklar.

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• INL1 - Inlämningsuppgift, 1,5 hp, betygsskala: P, F
• LAB1 - Laboration, 2,0 hp, betygsskala: P, F
• PRO1 - Projekt, 4,0 hp, betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Betygskriterier specificeras i kurs-PM.

Den teoretiska delen kräver godkänt betyg på fördjupande inlämningsuppgifter som antar formen av en reflekterande och kritiskt granskande analyser av utvalda forskningsarbeten inom området strukturbiologi som bygger vidare på föreläsningarna. (INL1)

Laboratoriedelen kräver obligatorisk, aktiv närvaro under övningarna och skriftliga rapporter som lämnas in i slutet av varje övning, eller vid den tid som anges av examinator. (LAB1)

Projektet genomförs individuellt och presenteras i slutet av kursen i form av en skriftlig rapport, kamratgranskning av en annan students projektrapport samt en kort muntlig presentation. En del av projektet förväntas genomföras utanför den planerade tiden. (PRO1)

Christina Divne

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

Om kursen avvecklas ges studenten möjlighet att examineras på kursen under ytterligare två läsår.