FAG3175 Högre seminarier om Urban design och planering 7,5 hp

Detta högre seminarium fungerar som en kvalificerad introduktion och en fokuserad översikt av de huvudsakliga grundsatser, disciplinära inriktningar och  vetenskapliga områden som är förknippade med den urbana designen och stadsplaneringen – urbanismen. Urbanism definieras ofta som studier av städer, och inom stadsplanering och arkitektur är den urbana formen och strukturen huvudsakligt fokus. Inom sociologi handlar urbanism mer om socialt samspel och samhället i ett stadssammanhang. Historiker är ofta särskilt intresserade av de historiska mönstren i städernas tillväxt och förändring. Intresset för den mänskligt skapade miljön och de problem – och potentiella lösningar – som denna miljö ger upphov till är gemensam nämnare för alla dessa områden. Kursen är utformad i syfte att få studenterna att anta ett kritiskt och reflekterande perspektiv på den urbana designens aktuella mönster, pedagogik och konventionella metoder på fältet, och att utveckla en djupgående och tvärvetenskaplig inställning till en meningsfullare urban design i framtiden. Utmaningen ligger i att identifiera och kartlägga samt studera och definiera sambanden mellan det kontrollerade och det spontana – mellan design och det urbana – samt att försöka tillämpa resultaten från tidigare teoretiska fynd och forskningsfynd från arkitekter, planerare, humangeografer och historiker när nya förslag och urbana rekonstruktioner och interventioner är planerade och genomförda i befintliga stadskvarter. Särskilt fokus läggs på betydelsen av Europas varierande urbana och arkitektoniska traditioner, samt på förståelsen av traditioner och ekonomiska/tekniska/sociala mönster som har format dessa städer. Kursen består av föreläsningar, diskussioner, litteraturläsning och fallpresentationer och fokuserar på några av de viktiga temana i den urbana formen och städernas historia samt de befintliga urbana tillstånden i våra städer.

Efter avslutad kurs ska studenterna ha förmåga att:

Förstå och kunna hantera de snabba krafter av urban förändring som på verkar städer och det inre sambandet mellan urbanismens olika element: bostäder, politik, ekonomi, kultur och arv.

Uppvisa en djupare förståelse av urbanismens komplexa och inbördes förbundna frågor, särskilt de interna och externa faktorer som utgör, formar och förändrar den urbbana världen.

Kritiskt analysera den utvalda teoretiska litteraturen och teoretisera över de rumsliga praktikeersom framträder från egna kritiska betraktelser av ämnet

Utveckla ett kritiskt perspektiv och ett ställningstagande som baseras på en djupare förståelse av teori och praktik och spekulerande om ämnet.

Tre års studier inom stadsplanering, regional utveckling, arkitektur, stadssociologi, humangeografi, fysisk planering, urban design eller liknande. Tillstånd av kursinstruktör

A Pattern Language: Towns, Buildings, Construction. Alexander, Christopher, Murray Silverstein, and Sara Ishikawa. New York: Oxford University Press, 1977

Congress for the New Urbanism. Charter of the New Urbanism, New Edition, Edited by Emily Talen New York: McGraw-Hill, 2014

Collage City, Rowe, Colin, and Fred Koetter, Cambridge, Mass: MIT Press 1978

Sitte, Camillo, City Planning According to Artistic Principles, Wien: Carl Graeser 1889

City Design: Modernist, Traditional, Green and Systems Perspectives by Jonathan Barnett, New York: Routledge 2011

Cullen, Gordon, The Concise Townscape, New York: Van Nostrand Reinhold 1961

Kostof, Spiro, The City Assembled: The Elements of Urban Forma through History, Boston : Little Brown 1992 + Kostof Spiro. The City Shaped : Urban Patterns and meanings Through History, Boston: Little Brown 1993

Space is the Machine: Configurational Theory of Architecture Hillier, 2007, Space Syntax:London

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• DEL1 - Deltagande, 7,5 hp, betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Tigran Haas

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

Kursen ersätter tidigare kurs F1N5406