• Arbetsmiljöregler inom området
• Kemiska och mikrobiologiska risker
• Riskbedömning
• Mätmetoder och mätstrategier
• Åtgärder
• Interventionsstrategier
Kursens övergripande mål är att ge studenten fördjupad kunskap om kemiska och mikrobiologiska arbetsmiljörisker och att tillämpa denna kunskap på olika typer av kemiska och mikrobiologiska risker på arbetsplatsen med målet att förebygga ohälsa och olyckor. Kursen ska ge kunskap om områden och förmåga att använda kunskapen vid problemlösning:
Föreläsningarna den första veckan är obligatoriska. Under den veckan planeras projektarbetena och studenterna delas in i projektgrupper. Projektarbete är en obligatorisk del av kursen.
Välj termin och kursomgång för att se aktuell information och mer om kursen, såsom kursplan, studieperiod och anmälningsinformation.
KTH Flemingsberg
50%
50807
Normal Dagtid
Engelska
Ingen platsbegränsning
Ann-Beth Antonsson Lundberg (antonss@kth.se)
Notera: all information från kursplanen visas i tillgängligt format på denna sida.
Kursplan CH2014 (HT 2024–)• Arbetsmiljöregler inom området
• Kemiska och mikrobiologiska risker
• Riskbedömning
• Mätmetoder och mätstrategier
• Åtgärder
• Interventionsstrategier
Kursens övergripande mål är att ge studenten fördjupad kunskap om kemiska och mikrobiologiska arbetsmiljörisker och att tillämpa denna kunskap på olika typer av kemiska och mikrobiologiska risker på arbetsplatsen med målet att förebygga ohälsa och olyckor.
Kursen ska ge kunskap om områden och förmåga att använda kunskapen vid problemlösning:
Lagstiftning som rör kemiska och mikrobiologiska arbetsmiljörisker.
Effekter på hälsa och säkerhet.
Riskbedömning inklusive mätning av luftföroreningar.
Åtgärder som minskar exponering och olycksrisker, vilket innefattar tekniska och organisatoriska åtgärder och design av arbete och arbetsplatser.
Efter avslutad kurs skall varje student kunna:
1.Beskriva, ge exempel på och förklara hur de ovannämnda faktorerna påverkar säkerhet, hälsa, välbefinnande och prestanda.
2.Utföra mätningar och riskbedömningar av de ovannämnda faktorerna, med syfte att förstå och bedöma exponering och föreslå åtgärder för att eliminera eller reducera exponeringen. Att kunna utföra mätningar innebär kunskap om både mätstrategier och mätmetoder.
3.Beskriva, diskutera och kritiskt analysera valet av olika mätstrategier som kan användas och deras begränsningar; kunna tolka och dra slutsatser utifrån mätresultaten.
4.Föreslå arbetsmiljöförbättringar enligt preventionshierarkin för de ovannämnda faktorerna.
5.Kritiskt utvärdera riskbedömningar och åtgärder i relation till relevant arbetsmiljölagstiftning.
6.Beskriva det svenska och europeiska regelverket som reglerar de ovannämnda faktorerna.
7.Söka och tolka information om hälsorisker kopplade till kemiska produkter och ämnen, och kunna använda denna information i en riskbedömning av hantering av och exponering för kemikalier.
8.Beskriva vanligt förekommande mikrobiologiska risker, i vilken miljö de förekommer och hur dessa risker kan bedömas och hanteras.
9.Beskriva de krav som ställs på riskhantering av kemiska arbetsmiljörisker för att kunna stödja organisationer utifrån deras behov och krav.
10.Kunna identifiera barriärer och facilitatorer för implementering av arbetsmiljöförbättringar och diskutera för- och nackdelar av olika åtgärder.
180 hp, inom teknikvetenskap, naturvetenskap, medicinsk vetenskap eller personalvetenskap, samt Engelska B/Engelska 6.
När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.
Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.
Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.