AH1030 Stadsutveckling och transportsystem 7,5 hp

Samhället, städer och trafiksystem utvecklas utifrån olika förutsättningar och behov. Denna utveckling styrs direkt eller indirekt av beslut från olika myndigheter och andra samhällsaktörer. För att säkerställa en långsiktig hållbar samhällsbyggnad behövs en samordnad planering av trafiksystem, bostäder, grönområden, service och handel m.m. som grundar sig på de lokala förhållandena och relationen till närliggande områden och regionen.

Kursen ska ge en grundläggande förståelse av hur staden och transportsystemet är kopplade till klimatförändringar och de ekonomiska förutsättningarna på lokal, regional och global nivå, samt hur dagens stads-och trafikplanering kan bidra till hållbar samhällsbyggnad på kort och lång sikt.

Följande moment kommer att ingå i kursen:

1.Stadens som ett system. Olika funktioner i staden (boende, arbete, service, transportsystem). Relationen mellan olika funktioner och de trafikflöden som de genererar. Skillnader mellan städer och stadsdelar.

2.Regionalt perspektiv på stads- och trafikplanering. Förutsättningar för landsbygdens framtida utveckling. Post-industriella samhället. Trafikinfrastrukturens roll i regionen. Kopplingen till de transport¬politiska målen. Nätverk, lokalisering och regional samverkan.

3.Trafikens utveckling: Hur har person- och godstrafiken utvecklats genom historien? Planeringsförutsättningar för bil, kollektivtrafik, cykel och gång. Hur skiljer sig olika färdmedel åt ur ett trafikplaneringsperspektiv vad gäller t.ex. kapacitet och dimensionering av framkomlighet och tillgänglighet för trafikanter med särskilda behov samt trafiksäkerhet. Drivkrafter som påverkar utvecklingen.

4.Stadens formella och informella planeringsprocess. Governance, styrmedel, förhandling och PBL. Aktörsperspektiv. Samverkan inom stads- och trafikplanering. Vägen från planering till projektering. Exempel på olika projekt, stora och små.

5.Transportpolitiska mål och planprocessen. Val av olika transportlösningar och planeringsprocessen för ett infrastrukturprojekt.

6.Visioner om staden. Utmaningar och idéer om stadens framtida utveckling. Hållbar stadsutveckling och hållbara transportsystem. Segregering och gentrifiering. Regionala utvecklingskärnor.

7.Planering i praktiken. Ideal och principer som styr trafikplanering. Att ta fram ett kunskapsunderlag. Verktyg, samverkan, medborgarinflytande.

Kursen behandlar stadens och trafiksystemets utveckling utifrån lokala och regionala förutsättningar, och består av:

Grupparbete (PRO1: 3,5 hp) där studenter i grupp jobbar med ett område i Stockholmsregionen och undersöker vilka problem och behov det finns. Vissa områden ligger i innerstaden, andra lite utanför cityn och ytterligare några i kranskommunerna, som har olika utvecklingsmöjligheter vad gäller bostadsutveckling, trafikförsörjning etc. Grupperna gör en analys av förutsättningarna och tar fram en plan.

Individuell inlämning (INL 1; 1,0 hp) där varje student gör en översiktlig konsekvensanalys av gruppens plan

Tentamen (TEN1; 3,0 hp) där föreläsningar och kurslitteratur examineras.

Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

• Beskriva och analysera trafikens roll för olika samhällsfunktioner, och sambandet mellan transporter, lokalisering och stadsutveckling.

• Beskriva hur olika samhällsaktörer samverkar inom ramen av lagrelaterade planprocesser och bidrar till utvecklingen av stadens utformning och trafiksystem.

• Analysera åtgärder inom samhällsbyggnad utifrån samhällets olika behov och jämföra alternativa lösningar för genomförande vad gäller utformning och lokalisering

• Ta fram förslag för ett stadsutvecklingsprojekt som bidrar till hållbara transporter och städer utifrån rådande lokala och regionala förutsättningar

• Bedöma sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av ett planförslag och diskutera dessa i relation till bl a tillgänglighet, säkerhet, attraktivet och hållbarhet.

AI1527 Samhällsbyggnadsprocessen,

AL1301 Naturresursteori, minst 2,5 hp.

AI1128 Samhällsbyggnadsekonomi.

AI1525 Samhällsbyggandesregelsystem, minst 2,5 hp.

AI1802 Projektledning och BIM, mist 2,5 hp

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• INL1 - Individuell inlämning, 1,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
• PRO1 - Grupparbete, 3,5 hp, betygsskala: P, F
• TEN1 - Tentamen, 3,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

PRO1. Grupparbete 3,5 hp

INL1. Individuell inlämning 1,0 hp

TEN1. Tentamen 3,0 hp. Med betygsskala A-F.

Godkänd tentamen (TEN1; 3 hp) och grupparbete (PRO1; 3,5 hp), inlämningsuppgift (INL1; 1,0 hp).

Albania Nissan

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.