AG1168 Säkerhet och trygghet i praktiken 7,5 hp

Kursen består av 8 tillfällen, 4 face-to-face-tillfällenoch 4 tillfällen via dator.

Säkerhet och trygghet är en mänsklig rättighet- att känna sig fri från risk och rädsla är livsviktigt för alla människor. En trygg miljö möjliggör tillfredsställandet av de mest fundamentala individuella behoven- en trygg bostad och en trygg stadsmiljö som tillåter fri rörelse. Risken att vara ett brottsoffer är ett hot mot just denna fundamentala rättighet. Beroende på vem du är, när och var du är- allt detta tillsammans- definierar risken avbrottsoffrande.

I denna kurs tittar vi på sätt som individers ålder, kön, etnisk bakgrund och identitet korsar varandra för att skapa barriärer och hinder mot trygghet. Så som vissa individer och grupper i samhället är mer sårbara mot brott än andra, är bestämda platser som är större brottsmåltavlor än resten av staden. Vidare tittar vi på specifika fysiska och sociala miljöegenskaper av dessa platser i förhållande till brottshändelser.

Vi åtar oss synvinkeln som säger att miljön är inte en brottsbestämmare utan snarare ett villkor, något som uppmuntrar brottmöjligheter, och ibland minskar dem. Om vi kan förstå dessa villkor bättre, vi kan öka chanserna att på ett mer lyckande sätt arbeta med utmanande offentliga miljöer. Vi granskar kritiskt mer än tre decennier av teorier om brott och miljöer som ett sätt att bygga upp kunskap till mer medvetna handlingar under planering för säkra miljöer.

Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

• Förklara innebörden av säkerhet som ett flerdimensionellt koncept som härstammar från överlappande sociala konstruktioner långt bortom den analyserade skalan.

• Tillämpa och kritiskt utvärdera de huvudsakliga tillgängliga teorierna som länkar brott och säkerhet till offentliga miljöer.

• Erhålla en nyanserad syn på brott och säkerhet i offentliga miljöer från en mängd olika perspektiv: användare, vetenskapsmän och utövare.

• Ha en förståelse för intersektionalitet av säkerhet och utmaningarna som det kan påtvinga på planeringsutövande.

• Använda relevant kunskap till att informera planeringsutövande när en handskas med säkerhetsfrågor i offentliga miljöer.

Grundläggande behörighet

Praktisk kunskap välkomnas. Vi välkomnar särskilt er som är utövare i kommuner eller regioner i Sverige med intresse i säkerhets- och trygghetsfrågor planerare, säkerhetsexperter och liknande (till exempel, om du jobbar på kolletiktrafiken eller ett shopping centrum)

En (bärbar) dator med programvaror installerat enligt givna instruktioner

På Svenska:

·        Ceccato, V. Petersson (2019)Trygg stadsmiljö i praktiken: Visioner, exempel & tips. KTH, Stockholm.

·        Ceccato, V., Vasquez, L., Langefors, L., Cannabarro, A., & Petersson, R. (2019). Trygg stadsmiljö: Teori och praktik för brottsförebyggande & trygghetsskapande åtgärder. KTH, Stockholm.

·        Ceccato, V. (2020) ’Eyes on the streets’: en ny tid vakande ögon. In: Samhällsbyggandet som mysterium: Jane Jacobs idéer om människor, städer. Jesper Meijling, Tigran Haas (Eds.).

·        Kronkvist, K., & Ivert, A. K. (2017). Utvärdering av brott och trygghet i norra och södra Sofielund: En effektutvärdering av Fastighetsägare Sofielunds arbete. Retrieved from Malmö.

·       Clarke, R., Eck, J. (2006) Bli en problemlösande brottsanalytiker i 55 steg.

På På engelska:

Bowers, K. (2014). Risky Facilities: Crime Radiators or Crime Absorbers? A Comparison of Internal and External Levels of Theft. Journal of Quantitative Criminology, 30(3), 389-414.

Brantingham, P., & Brantingham, P. (1995). Criminality of place - Crime generators and crime attractors. European Journal on Criminal Policy and Research, 3(3), 5-26.

Clarke, Ronald (1999). Hot Products. Police Research Series. Paper 112. London: Home Office. (Accessible at: www.popcenter.org)

Ceccato, V. (2013). Moving safely: crime and perceived safety in Stockholm's subway stations. Plymouth: Lexington.

Ceccato, V. (2014). The nature of rape places. Journal of Environmental Psychology, 40, 97-107.

Ceccato, V. (2016). Rural crime and community safety. Abingdon: Routledge.

Ceccato, V. (2016). Har stadsmiljön betydelse för säkerheten? Urbanismer: Dagens stadsbyggande i retorik och praktik (pp. 99).

Ceccato, V. (2019) Eyes and Apps on the Streets: From Surveillance to Sousveillance Using Smartphones. Criminal Justice Review, 44: 25-41.

Ceccato, V., & Nalla, M. (2020). Crime and fear in public places: Towards Safe, Inclusive and Sustainable Cities. Abingdon, Routledge.

Felson, M. (1995). Those who desincourage crime. In J. E. Eck & D. Weisburd (Eds.), Crime and Place (pp. 53-66). Monsey, NY: Criminal Justice Press.

Felson, M., Eckert, M. (2018) Introductory Criminology. Abingdon, Routledge.

Grönlund, B. (2012). Is hammarby sjöstad a model case? Crime prevention through environmental design in Stockholm, Sweden The Urban Fabric of Crime and Fear (pp. 283-310). Dordrecht, Heidelberg, New York, London: Springer Netherlands.

Jackson, J., & Gray, E. (2010). Functional Fear and Public Insecurities About Crime. British Journal of Criminology, 50(1), 1-22.

Mihinjac, M., & Saville, G. (2019). Third-Generation Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Social Sciences, 8(6).

Sidebottom, A., Tompson, L., Thornton, A., Bullock, K., Tilley, N., Bowers, K., & Johnson, S. D. (2018). Gating Alleys to Reduce Crime: A Meta-Analysis and Realist Synthesis. Justice Quarterly, 35(1), 55-86.

Weisburd, D. (2015). The law of crime concentration and the Criminology of place. Criminology, 53(2), 133-157.

Wikström, P. O., & Treiber, K. (2017). Beyond Risk Factors: An Analytical Approach to Crime Prevention. In B. M. e. Teasdale B. (Ed.), Preventing Crime and Violence. Advances in Prevention Science (pp. 73-87). Cham: Springer.

Whitzman, C., Shaw, M., Andrew, C., & Travers, K. (2009). The effectiveness of women's safety audits. Secur J, 22(3), 205-218.

När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.

• INL1 - Individuell inlämning, 3,0 hp, betygsskala: P, F
• PRO1 - Projekt, 3,0 hp, betygsskala: P, F
• TEN1 - Skriftlig tentamen, 1,5 hp, betygsskala: P, F

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s samordnare för funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.

Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.

För att få godkänd slutbetyg krävs 75% närvaro i kursen.

Vania Ceccato

• Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
• Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
• Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.

ERsatt av AG1552