Kursens stomme består av en serie föreläsningar, övningar och seminarier om planeringens teori och praktik. Föreläsningarna behandlar olika perspektiv på planering som en process, aktörerna och deras roller i processen och planeringens resultat i form av byggd miljö. Föreläsningarna kan innehålla övningar och diskussioner som gemensamt undersöker de teman som behandlas. Övningar och seminarier syftar till aktiv tillämpning och diskussion av olika teoretiska perspektiv på planering. I kursen ingår ett projektarbete omfattande en fallstudie av ett aktuellt stadsbyggnadsärende.
AG1138 Planeringens aktörer och processer 7,5 hp
Information per kursomgång
Information för VT 2025 Start 2025-01-14 programstuderande
- Studielokalisering
KTH Campus
- Varaktighet
- 2025-01-14 - 2025-03-16
- Perioder
- P3 (7,5 hp)
- Studietakt
50%
- Anmälningskod
61402
- Undervisningsform
Normal Dagtid
- Undervisningsspråk
Svenska
- Kurs-PM
- Kurs-PM är inte publicerat
- Antal platser
Ingen platsbegränsning
- Målgrupp
- Ingen information tillagd
- Planerade schemamoduler
- [object Object]
- Schema
Kontakt
Kursplan som PDF
Notera: all information från kursplanen visas i tillgängligt format på denna sida.
Kursplan AG1138 (VT 2022–)Innehåll och lärandemål
Kursupplägg
Kursinnehåll
Kursen handlar om samhällsplanering som en process och hur aktörer i offentlig, privat och civil sektor samt boende och användare av ett område deltar och samverkar i planeringsprocessen. Fokus ligger på relationen mellan hur planering kan förstås teoretiskt och i praktiken, samt hur teori kan användas för att beskriva, förstå och utveckla planeringens praktik. I kursen utgår vi främst från den planering som utförs på kommunal nivå i enlighet med Plan- och bygglagen. Kopplingen till andra former av planering och planering på regional och nationell nivå behandlas som del av sammanhanget. Även en förståelse för hur aktörer kan verka på olika nivåer behandlas. Kursen tar utgångspunkt i hur samhällskrafter och idéer format städer under olika epoker. Här ingår olika föreställningar om planering, ideal för planeringens genomförande och resultat samt om de aktörer som berörs och deltar samt deras roller och relationer. Det gäller även planerarnas roll i stadsbyggande och samhällsutveckling. Samspelet mellan olika aktörer, samt olika former och metoder för deltagande i demokratiska planeringsprocesser behandlas särskilt.
Grundläggande planeringsteori och dess begreppsapparat och hur den samspelat med samhällsutveckling och planeringspraktik över tid studeras, från 1940-talet tills idag. I detta ingår hur olika samhällsffrågor som exempelvis bostadsbrist under efterkrigstiden, energikris på 1970-talet och senare decenniers betoning på hållbar utveckling påverkat synen på planering och dess funktion. I kursen behandlas samhällsplaneringens organisation och genomförande med utgångspunkt i aktuella stadsbyggnadsexempel.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska du kunna
-använda grundläggande teoretiska begrepp och diskutera hur de kan användas för att beskriva och förstå planeringsverksamhet i praktiken;
-redogöra för dominerande planeringsteoretiska ideal under modern tid och förklara likheter och skillnader dem emellan;
-redogöra för hur planeringens praktik utvecklats över tid och relatera till samhällsutveckling och till teoretiska ideal under motsvarande tid;
-med utgångspunkt i praktiska exempel på planering på kommunal nivå identifiera, beskriva och jämföra centrala aktörer i planeringen, deras drivkrafter och relationer till varandra;
-redogöra och diskutera olika former av deltagande för boende och användare av en plats, och metoder för deltagande utifrån teori och praktik;
-redogöra för planerarrollen, dess utveckling och ge exempel på hur olika roller beskrivs i litteraturen, samt reflektera kring din egen framtida yrkesroll i relation till den kunskap du hittills har erhållit i utbildningen;
-diskutera och analysera hur olika sakfrågor behandlas i en planeringsprocess och hur de representeras av olika aktörer;
-med utgångspunkt i praktiska exempel på planering på kommunal nivå samt genom tillämpning av tidigare tillägnade kunskaper om planlagstiftning, styrning och planeringens olika arenor, samt städers utveckling över tid, på teoretisk grund på en grundläggande nivå beskriva, analysera och kritiskt diskutera planeringens sammanhang, planeringens processer och planeringens utfall.
Kurslitteratur och förberedelser
Särskild behörighet
Minst två ut av tre följande kurser ska vara slutförda
- AI1525 Samhällsbyggandets regelsystem 7,5 hp
- AH1030 Stadsutveckling och transportsystem 7,5 hp
- AG1137 Planering och styrning av urban och regional utveckling 7,5 hp
Utrustning
Kurslitteratur
Kursbok: Taylor, N. (2005 [1998]) Urban Planning Theory since 1945. London: SAGE Publications.
Kompendium med utvalda texter
Examination och slutförande
När kurs inte längre ges har student möjlighet att examineras under ytterligare två läsår.
Betygsskala
Examination
- PRO1 - Projekt, 3,0 hp, betygsskala: P, F
- SEM1 - Seminarier, 1,5 hp, betygsskala: P, F
- TEN1 - Skriftlig tentamen, 3,0 hp, betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F
Examinator beslutar, baserat på rekommendation från KTH:s handläggare av stöd till studenter med funktionsnedsättning, om eventuell anpassad examination för studenter med dokumenterad, varaktig funktionsnedsättning.
Examinator får medge annan examinationsform vid omexamination av enstaka studenter.
Möjlighet till komplettering
Möjlighet till plussning
Examinator
Etiskt förhållningssätt
- Vid grupparbete har alla i gruppen ansvar för gruppens arbete.
- Vid examination ska varje student ärligt redovisa hjälp som erhållits och källor som använts.
- Vid muntlig examination ska varje student kunna redogöra för hela uppgiften och hela lösningen.