Sensorer på bussar mäter stadens luftkvalitet
Senseable Stockholm Lab
Genom att sätta sensorer på rörliga fordon kan forskare mäta luftkvaliteten på gatunivå i realtid på ett helt nytt sätt.
– Luftföroreningar, luftfuktighet, värme och buller påverkar stadsbornas välbefinnande i hög grad. Det handlar om värden som varierar på en liten skala och hittills har varit svåra att fånga upp, säger Sara Borgström, föreståndare för Senseable Stockholm Lab.
Under pandemin står Senseable Stockholm Labs lokaler tysta och tomma. Här var det tänkt att forskare från Senseable City Lab vid MIT Massachusetts Institute of Technology skulle sitta tillsammans med KTH-forskare och tjänstepersoner från Stockholms stad.
Stora datamängder som samlats in med ny teknik skulle kombineras och analyseras på nya sätt, för att skapa ännu bättre förståelse för Stockholms miljö och stödja ett klokare beslutsfattande.
Nu sker istället all verksamhet på distans, berättar föreståndare Sara Borgström, som nästintill dagligen samarbetar digitalt med kollegor på Stockholms stad och MIT-forskarna.
Intensiv forskning pågår i fyra projekt, som har anpassats och nu även samlar in data om hur staden fungerar under en pandemi.
I ett av projekten, Sensing Platform, har det nu blivit dags att utvärdera de data som samlades under en pilotstudie hösten 2020, via en specialdesignad, soldriven sensor.
Sensorn placerades på busslinje 72 i Stockholm, för att mäta luftföroreningar, luftfuktighet och temperatur.
– Det blir spännande att se hur bra dataresultaten är, vilka analyser och visualiseringar som kan göras, och hur vi kan skala upp projektet genom att placera sensorer på flera olika typer av fordon i staden, säger Sara Borgström.
Forskargruppen på MIT har utrustat bussar, sopbilar och taxibilar i bland annat Boston med sensorer.
– De är intresserade av att testa sensorn i flera olika städer, och av att tillsammans med KTH-forskarna analysera data från vårt svenska klimat och vår stadsstruktur.
Att skala upp mätningarna blir alltså nästa steg. Att samla in stora datamängder är en sak – att hantera datamängden och göra resultaten tillgängliga för allmänheten, det innebär helt andra utmaningar. Inte minst eftersom flera olika organisationer samarbetar i projektet.
– Vi har kommit en bra bit på väg i vårt arbete. När vi vet hur vi på bästa sätt ska hantera all data, och vilka typer av fordon som är mest lämpliga att förse med sensorer, då är tanken att Stockholms stad ska kunna ta över projektet, säger Sara Borgström.
Stockholms stad ser potentiellt ökade möjligheter till att förbättra stadsplanering och förvaltning i olika stadsdelar, för att kunna skapa en så god miljö som möjligt.
Att känna, se och uppleva staden
– Det jag tycker är häftigt är att vi i labbet jobbar för att lösa stadens konkreta utmaningar från ett forskningsperspektiv. Den senaste teknikens möjligheter ska vara kommunicerbara och relevanta för medborgarna. Den ambitionen är jag stolt över, säger Sara Borgström.
– Projektet Sensing Platform handlar om att känna, se och uppleva staden på flera sätt. I slutändan handlar det om att medborgarna ska förstå sin stad.
Katarina Ahlfort
Foto: KTH