Svenskkunskaper blir viktigare på KTH
Att vara Sveriges andra mest internationella universitet är en fjäder i hatten, men har också sina baksidor. Med allt färre svensktalande anställda riskerar KTH att få svårt att ta tillvara ledare och vara en aktiv samhällsspelare. Få vet att de som rekryterar internationella medarbetare ska göra upp en språkplan.
KTH är ett internationellt lärosäte och under högskolans tak samsas en rad nationaliteter. Samtidigt som internationellt anställda bidrar till KTH:s konkurrenskraft uppstår risker om för få pratar svenska. På flera håll är KTH:s forskningsmiljöer idag helt engelskspråkiga, en utveckling som gått fort och är oroväckande, enligt Rebecca Hincks som förestår Språk och kommunikation som bistår KTH med språkutbildningar.
– Vi kan snabbt få en kritisk situation på KTH med för få som kan svenska. Det påverkar mångas arbetssituation, säger Rebecca Hincks.
KTH måste använda svenska som är myndighetsspråk, förklarar hon. Det betyder att en idag krympande grupp svensktalande plötsligt tvingas finnas överallt för olika officiella uppdrag. Det påverkar deras karriärmöjligheter eftersom det tar tid från deras forskning.
Men det innebär också begränsade karriärmöjligheter på KTH för de som aldrig lär sig språket. De kan exempelvis varken få ledningsuppdrag, bli skolchefer eller prefekter – eller rektor. Utan språkkunskaper blir integreringen i det svenska samhället sämre vilket kan leda till att man flyttar vidare från KTH, vilket är en dålig investering för skolan, menar Rebecca Hincks.
Charlotte Hurdelbrink är ansvarig för svenskundervisning för anställda. Hon understryker vikten av att snabbt komma igång med svenskastudier för att vara beredd när man förväntas undervisa på det nya språket.
– Grundutbildningen är på svenska. Att börja undervisa på svenska ställer stora krav, vilket blir en väldigt stressig situation för många, säger hon.
Men nu vill man lyfta upp språkkraven kraven i organisationen. Enligt anställningsordningen ska de som rekryterar internationella medarbetare utan svenskkunskaper ta fram språkplaner för dessa. Men få tycks medvetna om detta.
– Det kan vara knepigt att göra en språkplan om man inte har en förståelse för vad som är rimligt och möjligt. Vi är gärna med och hjälper till att sätta ihop planen. Vi kan språk, vi kan språkinlärning, säger Charlotte Hurdelbrink.
På Språk och kommunikation håller man som bäst på att ta fram en mall för en språkplan som initialt kommer att erbjudas ITM-skolan med förhoppningen om att den sprids vidare på KTH. De vill se fler initiativ där cheferna känner ett större ansvar för utländska anställdas språkfärdigheter.
– Vi skulle gärna se att det finns språkmentorer på olika avdelningar som uppmuntrar alla anställda att prata svenska, säger Charlotte Hurdelbrink.
Ett hinder för mer svenska i korridorerna är att medarbetarna har svårt att avsätta tid för språkstudier. Resor och arbete slukar tid. I planen är det önskvärt att det även frigörs tid så man kan göra detta, påpekar Rebecca Hincks. Och det finns en uppsjö av kurser att välja bland: Kurser i grupp eller enskilda lektioner där man kan fokusera på just det som den anställda behöver.
Varför ska man läsa kurser här och inte på stan?
– Vi försöker skapa kurser som förmedlar kunskap som ligger nära KTH:s vardag. Vi väver in ämnen som exempelvis hållbarhet, samhälls- och JML-frågor, medarbetarsamtal, och deltagarna får lära sig beskriva sin forskning på svenska. Men vi vill alltid ha mer input för att bli bättre – vad tycker man är viktigt att kunna uttrycka på svenska? Hör av er till oss, säger Charlotte Hurdelbrink .
Medan kurserna innebär en kursavgift, så är språkcaféerna som ordnas en gång i veckan gratis. Över en lunchmacka leder en lärare en diskussion kring ett ämne som bestämts på förhand.
– Det här är ett enkelt sätt att börja om man bara har lite svenskkunskaper, menar Charlotte. Det är roligt att kunna ett språk. Men det kommer inte av sig själv, det tar runt 1000 timmar att lära sig ett språk.
Text och foto: Anna Gullers