KTH Energy Dialogue 2023

KTH Energy Dialogue 2023 öppnades av rektor Anders Söderholm som betonade vikten av mötesplatser för forskare och beslutfattare inom energisektorn. Han menade att temat för årets dialog var mycket väl valt med tanke på dagens turbulenta omvärld. Som universitet handlar det om att hitta en balans mellan säkerhetsåtgärder, öppenhet och transparens, menade Söderholm. Han lyfte även det nyetablerade Cybercampus Sverige som en bekräftelse att KTH är på rätt väg. 

– KTH:s nya vision är att axla ledarskapet i utvecklingen av ett hållbart samhälle och det är exakt varför vi alla är här i dag, säger Anders Söderholm, rektor för KTH. 

Därefter välkomnades alla medverkande av Lina Bertling Tjernberg, föreståndare för KTH Energiplattform, och Christophe Duwig, vice föreståndare. Samtidigt introducerade de även dagens moderator: Willy Silberstein.

Först ut för dagen var en paneldiskussion under rubriken: Energy Security and Resilience from Business, Politics and Academia. Här inledde Maja Lundbäck, politisk sakkunnig till regeringens energi- och näringsminister. Hon berättade om det pågående arbetet med att forma nya politiska förslag kring landets energiförsörjningen och betonade hur alla är inbjudna att bidra med kunskap.

– Sverige är redan långt framme inom elektrifieringen och därför behöver vi nu stärka infrastrukturerna för el och öka elproduktionen. För att lyckas behöver vi gå vidare med fler satsningar för att stärka elkraftsystemet, säger Maja Lundbäck. 

Maja Lundbäck lyfte även regeringens initiativ till att nå breda politiska samarbeten inom energiområdet som ska leda vägen till en mer långsiktig inriktning. 

Panelens nästa deltagare var Bo Wahlberg, professor och föreståndare för WASP på KTH. Han lyfte det långsiktiga arbetet inom WASP som syftar till att utveckla lösningar inom artificiell intelligens och autonoma system. Här betonade han behovet av mer kunskap och fler utbildningsplatser som kan fylla morgondagens kompetensbehov. 

Även Lina Bertling Tjernberg, professor och föreståndare för KTH Energiplattform, tog plats i den första panelen. Hon lyfte vikten av dagens samarbete mellan KTH:s forskningsplattformar men även behovet av tydliga politiska mål för att underlätta forskningssamverkan. 

– Vi förväntar oss tydliga mål, både kort- och långsiktiga, samt en plats vid borden där besluten fattas eftersom vi vill bidra med vår kunskap i utvecklingen av ett hållbart energisystem, säger Lina Bertling Tjernberg. 

Bo Wahlberg betonade nödvändigheten av en liknande satsningar inom energiområdet som tidigare gjorts, bland annat inom lifescienceområdet. 

Panelen fick även en publikfråga om varför politikerna inte pratar mer om behovet av att spara energi. Maja Lundbäck pekade då på EU:s mål att minska energianvändningen med drygt elva procent, vilket kommer att få ett genomslag även i Sverige. 

Lundbäck välkomnade även ett förslag om att forskare bör vara mer proaktiva för att bidra till den politiska planeringen. 

– En viktig anledningen till att jag deltar i KTH Energy Dialogue är att öppna för mer dialoger med forskarvärlden och hitta långsiktiga samarbeten både med akademin och näringslivet, säger Maja Lundbäck.

Panelsamtal två för dagen hade rubriken Conflict of objectives for energy transition – Security, Sustainable and Open Source och inleddes av Pontus Johnson, professor KTH och föreståndare för Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet.

Pontus Johnson gav en kort inblick i det stora behovet av att stärka cybersäkerheten i de digitala systemen och vilket stort kompetensbehov som det kräver. Han pekade på komplexiteten i dagens system som en drivande orsak och betonade vikten av ytterligare forskning inom området. Dessutom gav han en bakgrund till den nyinrättade satsningen Cybercampus Sverige som ska invigas vid KTH i början av 2024. 

– Sverige har vaknat sent till problemen inom cybersäkerhet, eftersom vi har haft en hög takt i vår digitalisering utan att riktigt stanna för att tänka efter. I dag är situationen dock en annan och satsningar som Cybercampus Sverige gör att vi har en chans att komma ikapp igen, säger Pontus Johnson. 

Därefter tog Olga Kordas, programansvarig för Viable Cities, ordet och betonade städernas roll i att möta dagens klimatutmaning. Även om världens städer endast utgör cirka 3-4 procent av landytan så står de för cirka 70 procent av världens utsläpp. 

– Vi måste vinna klimatkampen i städerna men inte genom att enbart minska koldioxidutsläppen utan även genom att utveckla vårt sociala ansvarstagande, säger hon. 

Att påverka energianvändning, transportsystemen och tillgången till grönytor är möjligt med relativt enkla medel, menade hon, men problemet är att behovet är så stort. En stad som dock lyckats är belgiska Leuven som är bland de städer i världen som nått längst med att minska sitt klimatavtryck. 

Därefter följde en presentation av William Usher, universitetslektor vid KTH, som även deltog under höstens workshop inom ramen för KTH Energiplattform och Digitaliseringsplattform. Han berättade om arbetet med att utveckla och jämföra olika klimatmodeller för att ge bättre beslutsunderlag till politiker. Dessutom underströk han behovet av att bidra till den öppna forskningen för att även kunna involvera allmänheten bredare. 

Efter en kort paus med möjlighet att mötas och knyta kontakter mellan forskare och industri, följde panel nummer tre med rubriken: Technologies for Future Energy - Quantum Material, Solar Cells and Nuclear Power. Under denna panel bidrog forskarna med spetskunskap om kommande tekniklösningar som långsiktigt kan göra stor skillnad för vår energiförsörjning. 

Inledde gjorde Egor Babaev, professor i teoretisk fysik, med en inblick i forskningen som lett fram till upptäckten av en ny klass av supraledare, det vill säga elektriska ledare som saknar resistans. 

Därefter berättade professor Liubov Belova om den forskning som lett fram till nya tillverkningsmetod för solceller i materialet perovskit med hjälp av bläckstråleteknik. Metoden är såväl skalbar som snabb och energisnål och kan leda till att många fler ytor än dagens kan täckas med skräddarsydda solpaneler. 

Professor Ute Kappel tog nyligen steget från KTH till Uppsala universitet och en roll inom Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability (WISE). Hon bedriver grundforskning inom materialteknik för att öka kunskapen om nya solcellsmaterial. Hon pekade på några av de utmaningar som solcellstekniken står inför, bland dem behovet av energilagring och utveckling av nya giftfria material som bättre går att återvinna. 

Sist ut i forskarpanelen var Janne Wallenius, professor i reaktorfysik, som gav en inblick i företaget Blykalla som bildats ur forskning vid KTH. Företaget utvecklar en blykyld SMR-reaktor och planerar att bygga en första prototyp i Oskarhamn inom de närmaste åren. Wallenius mottog KTH Innovation Award 2022 för sitt arbete och målet är en färdig produkt senast år 2030. 

Den sista panelen för dagen hade rubriken: Energy from Heat and Solar and the Sustainable Society. Den inleddes av Jonas Anund Vogel, föreståndare för KTH Live-In Lab, som presenterade den nya satsningen DIG-IT Lab. Där är målet att skapa en ny övergripande dataplattform för morgondagens styrning och kontroll av smarta byggnader. Plattformen ska koppla samman olika sensorer och system i en gemensam infrastruktur som kan täcka flera byggnader och där data kan delas mellan flera olika aktörer. Satsningen DIG-IT Lab ska löpa i fem år och har fått en finansiering med cirka 124 miljoner kronor. 

Efter honom följde Fabian Levihn, forskare vid KTH och ansvarig för forskning och utveckling vid Stockholm Exergi. Han pekade på den roll som fjärrvärme kan spela i energimixen och utvecklingen av ett mer hållbart samhälle. Dessutom lyfte han utmaningarna med att motivera investerare att finansiera ny energiteknik i en tid då nya tekniker utvecklas lika snabbt som kraven förändras. Levihn berättade även om ett mindre projekt där AI och maskininlärning används för att styra temperaturen i olika rum beroende på vem som för närvarande finns i rummet. 

Rafael Eduardo Guedez Mata, forskare och enhetschef för avdelningen för Kraft- och värmeteknologi, berättade om ett flertal storskaliga solcellsprojekt där forskare från KTH är involverade. I flera av projekten kombineras solceller med andra tekniker för att lagra energin i form av värme, bland annat i olika naturmaterial som sten, luft och vätskor. Han betonade behovet av olika kompletterande lösningar för att hantera morgondagens energibehov, samt att utvecklingen bör ske i nära samarbete med industrin. 

Traditionsenligt avslutades KTH Energy Dialogue med utdelningen av priset för bästa poster från dagens postertävling. 

Text: Magnus Trogen Pahlén