KTH Energy Dialogue 2020

Årets KTH Energy Dialogue hade formen av ett digitalt möte som direktsändes från Tekniska museet i Stockholm, och likt ifjol leddes av moderatorn Willy Silberstein. På plats i studion fanns föreståndaren för energiplattformen vid KTH, Lina Bertling Tjernberg, och Christophe Duwig, vice föreståndare.

Rektor betonade systemtänkande

KTH:s rektor Sigbritt Karlsson hälsade välkomna genom att betona att energiområdet är ett av lärosätets mest framstående forsknings- och utbildningsområden. Bland KTH:s mål är att bidra till utvecklingen av en mer hållbar framtiden i linje med Agenda 2030. Här spelar energiplattformen en viktig roll, eftersom några av de viktigaste samhällsomvandlingarna sker inom energiförsörjning. 

Här är ett systemtänkande bland det viktigaste, tillsammans med ett livscykeltänkande, menade rektor. Hon beskrev även sin stolthet över KTH:s pågående forskning inom energiområdet, och de samarbeten som finns inom KTH, men även med industrin och det omgivande samhället.

Efter inledningen tog Lina Bertling Tjernberg vid med en presentation av KTH:s energiplattform där hon betonade plattformens roll som en inkluderande mötesplats för alla forskare vid KTH med ett intresse för energiområdet. Hit välkomnas alla för ett samarbete över gränserna.

Christophe Duwig, vice föreståndare, kunde berätta om en nyhet för årets evenemang, nämligen en virtuell mötesplats som samlade cirka 40 förinspelade presentationer av projekt inom energiområdet. Samtliga finns samlade i denna Youtube-lista .

Sverige kan ge starkt bidrag

Programmet rymde tre paneldiskussioner där den första hade temat: Energy research – strategies, challenges and possibilities. Inleddes gjorde Robert Andrén, generaldirektör och chef för Energimyndigheten. Han lyfte det faktum att cirka 75 procent av världens utsläpp av växthusgaser är energirelaterade. Därför finns en stor potential att bidra till en mer hållbar utveckling. 

Han menade att Sverige ensamt kan bidra till en minskning av utsläppen med en miljon ton (en gigaton) genom forskning, utveckling och export av innovationer kring energi. Energimyndigheten har en viktig roll att spela som en av landets största finansiärer inom området.

Robert Andrén tog Hybrit som ett exempel på en lyckad nationell satsning som även rymmer stor möjlighet till internationell export av kunskap, nya tekniker och metoder. För att lyckas är ett fortsatt samarbete mellan industri, akademi och offentlig verksamhet mycket viktigt, betonade han. 

Han berättade även om den kommande utlysning för att finansiera nya kompetenscentrum inom energiområdet: en långsiktig satsning för att bygga upp starka nätverk mellan akademi och näringsliv.

Annika Viklund , VD för Vattenfall Distribution, tog vid och berättade om företagets mål att göra det möjligt att leva fossilfritt inom en generation. Hon betonade även vikten av Hybrit-projektet samt deltagandet i Coordinet som syftar till att skapa mer flexibilitet i energisystemet. En nyckel, menade hon, för att skapa en mer hållbar framtid ur ett systemperspektiv. 

Hon såg framför sig hur en mer miljövänlig värld vuxit fram inom tio år tack vare dagens gemensamma och modiga beslut inom elektrifieringen. Hon menade även att det inte finns någon konflikt mellan affärsverksamhet och klimatarbete – båda har samma mål att uppfylla vilket är att möta en efterfrågan av en mer hållbar framtid.

Prorektor Mikael Östling menade vidare att KTH:s forskning koncentrerar sig på att bidra till de globala hållbarhetsmålen inte minst genom starka satsningar inom infrastruktur. Energiforskningen vid KTH kan bidra inom alla områden från energiutvinning till lagring och distribution. 

Lina Bertling Tjernberg menade att det var viktigt att ha ett systemtänkande på både kort och lång sikt. Såväl genom att tillverka nya batterier med tillgängliga metoder, som att arbeta långsiktigt med bland annat materialutveckling. Dessutom måste vi ha ett internationellt perspektiv i allt vi gör för att vara en del av den globala utvecklingen, där Sverige kan ge ett viktigt bidrag. 

Elektrifieringen och digitaliseringen kommer att göra stor skillnad, påpekade hon, men vi behöver fler tillfällen att mötas, hjälpas åt och utvecklas tillsammans.

Samverkan och utbildning viktiga

Dagens andra paneldiskussion hade temat Energy Research and contributions to Agenda 2030 och inleddes av professor Göran Lindbergh som leder forskningscenter PUSH. Han gav en inblick i arbetet vid det nystartade centret som har målet att utveckla metoder för att tillverka vätgas från vatten och förnybar el, samt skapa nya möjligheter för att underlätta lagring och distribution.

Han betonade vätgasens växande roll inom energisektorn där ett av målen med centret är att se vilken nytta vätgas kan göra för att bidra till samhällets energibehov.

Därefter följde en orientering av Pär Olsson om forskningscenter SUNRISE med målet att verka för ett hållbart samhälle genom utvecklingen av en ny blykyld kärnreaktor för forskning till år 2030. Denna fjärde generationens reaktor kan få en stor internationell betydelse då den kan bli billigare att tillverka och bygga jämfört med tidigare reaktorer. 

Fortfarande finns flera utmaningar med utvecklingen, inte minst materialmässiga menade han, men forskargruppen har samlat en unik kompetens för att lyckas.

Panelen innehöll även en presentation av Tuula Teeri, VD för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Hon betonade IVAs roll som en brobyggare mellan olika sektorer med målet med att bidra med faktabaserade underlag till lagstiftning och policybeslut. 

Bland dagens utmaningar finns att ersätta fossilbaserade energikällor med förnybara. Här har Sverige en fördel framför andra tack vare tillgången till vattenkraft. 

Hon betonade att IVA ser att det är möjligt för Sverige att nå dagens ambitiösa klimatmål men att hela samhället behöver bidra. Dock behövs ett stort tillskott av energi, med bas i biomassa och andra förnybara källor. Samarbete är den enda vägen för att lycka, menade hon, inom allt från utbildning, ledarskap till förändring av enskilda beteenden. Samarbetet behöver dessutom finnas på en global nivå så att tekniker och lösningar som utvecklas i Sverige når hela världens befolkning. Utan en gemensam internationell insats blir det svårt att nå FN:s hållbarhetsmål.

Annika Stensson Trigell, vicerektor för forskning, betonade hur flera interdisciplinära samarbetet vid KTH också ger genomslag i samhället. Vägen fram går både genom fortsatt grundforskning som mer tillämpad forskning. 

Utbildning är en viktig del där KTH attraherar allt fler masterstudenter och doktorander från andra länder, vilket kräver att både utbildning och forskning är konkurrenskraftig på den internationella nivån.

Olga Kordas, Program Director for Viable Cities, såg hur Agenda 2020 och Parisavtalet ger en inriktning i ett skifte från tillväxt genom innovation till hållbar utveckling. Därför är det viktigt att se transformeringen ur ett systemperspektiv. Enbart teknisk utveckling räcker inte, utan det krävs en omsvängning även i affärsmodeller, finansiering och beteenden. Den stora frågan är vilka nya kompetenser och samarbeten som behövs för att lyckas. 

I dag finns det nya tekniska lösningar tillgängliga, och fler är under utveckling – nu behöver vi hitta sätt att implementera dem våra dagliga liv.

Göran Lindbergh insköt att en stor del av införandet av ny teknik kommer genom god utbildning där studenterna kommer att bidra till förändringen genom sin kunskap. 

Då är det extra viktigt att vi fortsätter attrahera internationella studenter, betonade Pär Olsson, som berättade om vilken stor andel internationella studenter som söker sig till masterutbildningarna inom kärnenergiteknik vid KTH. 

Inkluderande innovation är vägen fram, påpekade Tuula Teeri, och den största genomslaget kommer från att utbilda studenterna väl. Vi måste ta ett globalt ansvar och låta nya teknologier som utvecklas i Sverige spridas internationellt.

Fyra nationella kompetenscenter

Sista panelen för dagen hade temat: Overview of Energy Research centers, och rymde presentationer av fyra kompetenscenter inom energiområdet. Inleddes gjorde Linda Olofsson, föreståndare för Swedish Electromobility Centre (SEC). Hon gav en introduktion av SEC som samlar svensk fordonsindustri och tekniska universitet i ett nationellt kompetenscentrum för el- och hybridfordon samt infrastruktur. Arbetet sker i fem temaområdet, bland andra energilagring och energimobilitet i samhället.

Swedish Centre for Nuclear Technology (SKC) presenterades av föreståndaren Merja Pukari, och en längre presentation av kompetenscentret finns att läsa  i denna artikel .

Därefter följde Klas Engvall från Svenskt Förgasningscentrum som är en nationell plattform med tre forskningsnoder för forskning, utveckling och forskarutbildning inom området förgasning av biomassa. Här deltar åtta av landets lärosäten tillsammans med ett antal industripartners.

Avslutade gjorde Rajeev Thottappillil, föreståndare för Swedish Center for Smart Grids and Energy Storage (SweGRIDS) – här  kan du läsa en artikel från SweGRIDS senaste konferens.

KTH Energy Dialogue 2020 knöts ihop av Lina Bertling Tjernberg och Christophe Duwig som kunde se tillbaka på ett fullspäckat program. De kunde avsluta med en inbjudan till en workshop den 26 januari för att ge input till nationella elektrifieringsstrategin.

Avslutningsvis delades ett pris ut till de två bästa presentationerna i den virtuella utställningen, nämligen Fredrik Heiding och Deniz Yildiz. Läs en kort intervju med dem här . 

Nästa upplaga av KTH Energy Dialogue kommer att genomföras den 18 november 2021.

Här kan du se hela sändningen i efterhand här (YouTube) .