Forskning
Hur kan förutsättningarna för boendegemenskaper förbättras?
Så kallad ”collaborative housing”, eller fritt översatt till svenska ”boendegemenskaper”, är ett samlingsbegrepp för olika typer av initiativ baserade på självorganisering och kollektiva lösningar, som till exempel kooperativa boendeformer, byggemenskaper och co-housing. Denna typ av boende har en relativt lång historia i Sverige och internationellt, men har återigen fått stor uppmärksamhet under 2000-talet då de beskrivs som en möjlighet att skapa hållbara bostäder och bostadsområden, liksom att sänka boendekostnader. På grund av den komplexitet och rättsliga osäkerhet som uppstår i samband med uppstart av boendegemenskaper är dock formen i Sverige i dag främst ett alternativ för medelklassen, det vill säga personer som generellt redan har tillgång till bostadsmarknaden. Som en följd av detta, och till skillnad från flera andra länder, betraktas boendegemenskaper i Sverige ofta inte som en potentiell dellösning på bostadsmarknadsproblemen.
Syftet med forskningsprojektet är att utforska potentiella lösningar till de i Sverige aktuella problemen med att utveckla boendeformen baserat på den europeiska litteraturen på området. Studien fokuserar på tre teman: 1) potentiella initiativtagare, 2) möjliga samarbetsaktörer och 3) juridiska förutsättningar.
Projektet har utförts av Elisabeth Ahlinder (projektledare, SU) och Anna Granath Hansson (Nordregio) med medel från FORMAS och avslutades i december 2023. Resultaten har presenterats på två seminarier (se Tidigare seminarier). Vidare redovisas resultaten i en rapport och en policy brief.
Policy brief: pub.nordregio.org/pb-2023-kan-bogemenskaper-bli-en-mojlighet-for-fler/