Utvärdering av glasfiberbult som permanent bergförstärkning
Fredrik Johansson vid Avd. för Jord och Bergmekanik ska leda ett tvåårigt forskningsprojekt med syfte att analysera om glasfiberbult är lämplig att använda som permanent bergförstärkning. Finansiär är Trafikverket.
Bultning av berg genom är en av del vanligaste metoderna för att säkra stabiliteten vid byggande av tunnlar och bergrum. Bultning används främst för att säkra enstaka större block eller lösa partier av bergmassan genom upphängning, eller genom att förhindra utglidning i exempelvis tunnelväggar och slänter. I många fall används en systematisk bultförstärkning, där bultarna sätts i ett kvadratiskt mönster med ett avstånd som normalt varierar mellan 1,3 till 2,0 m, vilken kombineras med ett lager sprutbetong för att säkra utfall av mindre block. Bultning används både till att förstärka sprickigt hårt berg av bra
Genom sin förmåga att både uppta drag och skjuvkrafter används förstärkningsmetoden frekvent och utgör en betydande del av kostnaden vid tunnelförstärkning. Konventionell bultning vid tunnelbyggande av infrastrukturprojekt såsom väg- och järnvägstunnlar utförs normalt med konventionell stålbult. Stålets höga densitet medför att dessa bultar är relativt tunga samtidigt som installationen sker manuellt och innebär en risk ur arbetsmiljösynpunkt. Tillverkning av stål är energiintensiv och ger även betydande utsläpp av koldioxid. Dess höga densitet innebär också att frakten av stålbultar genererar utsläpp av koldioxid. Båda dessa faktorer är negativa ur miljösynpunkt och det är önskvärt att kunna reducera avtrycket på miljön vid bergförstärkning genom minskad energianvändning och Co2-belastning. Detta hjälper till att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen som Trafikverket ska bidra till att uppnå.
En typ av bult som kan reducera ovanstående problemställningar är glasfiberbultar. Glasfiberbultarnas vikt är ca 4 ggr lägre än stål, vilket underlättar installation och reducerar utsläppen vid frakt. Tillverkningsprocessen för glasfiberbultar är också mindre energiintensiv jämfört med ståltillverkning. Dessa egenskaper gör det önskvärt att undersöka möjligheterna att implementera glasfiberbulten i dagens tunnelbyggande. Inom projektet kommer bl.a. en studie av arbetsmiljön vid bultsättning genomföras i samarbete med Karolinska Institutet.