Den byggda miljöns betydelse för segregation

Varför blev du intresserad av ämnet?
När jag jobbade med segregerade stadsdelar blev jag förvånad över hur lite som fanns beskrivet och teoretiserat om den byggda miljöns betydelse för segregationsfrågan, om arkitekturens och stadsbyggandets roll.  Jag blev nyfiken på att undersöka vilka metoder och teorier som kan öka förståelsen för relationen mellan stadsform och sociala konsekvenser. Jag ville också utforska vilka verktyg som kan svara på hur förändringar av den byggda miljön – t.ex. stadsbyggnadsförslag – påverkar sociala dimensioner.   

Vad handlar avhandlingen om?
Avhandlingen Patterns of co-presence fokuserar på stadsbyggandets sociala dimension och studerar i vilken grad staden tillåter att vi delar det offentliga rummet i vardagliga situationer. Vi vet att många svenska städer är segregerade utifrån ett boendeperspektiv men avhandlingen undersöker framför allt i vilken grad staden är segregerad utifrån hur vi använder staden och i vilken grad den byggda miljön möjliggör eller försvårar en blandning i det offentliga rummet. Jag vill klarlägga hur stadens form och rumsliga struktur spelar in för att fördela och tillgängliggöra stadens resurser, såväl mänskliga som materiella, vilket har stor betydelse för vilka livsvillkor som skapas i olika delar av staden. Med exempel från arton stadsdelar i södra Stockholm illustreras vilka förutsättningar olika platser skapar för samtidigtvarande (eller co-presence på engelska) och vilken betydelse det kan ha för sociala processer. Jag har utforskat och identifierat hur den urbana formens egenskaper och särdrag kan kopplas till specifika sociala konsekvenser.

Vilka är de viktigaste resultaten?
De empiriska resultaten visar att förutsättningar för samspel i det offentliga rummet påverkas av urban form. Mer precist påvisar jag vilka konfigurativa egenskaper som har betydelse för vilken intensitet och vilken blandning av människor som uppstår på gator och torg. Bland annat har det framkommit att det rumsliga sammanhanget har mycket stor betydelse vilket innebär att varje plats och varje stadsdel enbart kan förstås om det ses i sin kontext – vilket stadsliv som är att vänta lokalt hänger således inte bara på stadsdelens lokala rumsliga egenskaper utan också i hög grad hur den hänger ihop med grannstadsdelarna. Min avhandling öppnar för en teoretisk utveckling  kring den sociala och politiska dimensionen av stadsbyggandet men resultaten tillför också kunskap till arkitekturpraktiken på ett väldigt konkret sätt, särskilt när det gäller förändringar av den byggda miljön som syftar till att minska segregation i våra städer.

Vad överraskade dig?
Det tydliga sambandet mellan rumsliga egenskaper och sociala konsekvenser och att våra vardagliga handlingar är så påtagligt rutinmässiga. Livet på gator och torg är förvånansvärt likartat från dag till dag och insikten om att de förutsättningar som stadrummet ger har så starkt inflytande över hur detta gatuliv yttrar sig är viktiga att beakta för alla som jobbar med att förändra och utveckla denna artefakt som staden utgör. Det har också varit intressant att utforska och avslöja mer av stadsdelars performativa egenskaper vilket inte alltid är så lätt att förutsäga utan ingående rumsliga analyser. En performativitet som alltså säger en hel del om hur platser funkar ur ett socialt perspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?
Genom ökad kunskap och med ökat användande av mer precisa metoder för att analysera rummets potential kan arkitekturen och stadsbyggandet på ett mer träffsäkert sätt uppfylla de mål och visioner som formuleras för stadens utveckling. Jag hoppas att mina resultat ska vara ett bidrag till praktiken och samtidigt påverka teoribildningen kring segregation i urbana miljöer.

Vad ska du göra efter disputationen?
Jag delar just nu min tid mellan forskning och praktik; dels forskning på Arkitekturskolan KTH inom regeringens satsning på Urban Utveckling och dels jobbar jag på Sweco Architects där jag varit sen -98. Jag vill arbeta för att möta de utmaningar vårt samhälle och våra städer står inför idag till följd av segregationsproblematik, en pressad klimatsituation och urbanisering. Det krävs fortsatt kunskapsutveckling och forskning inom stadsutveckling kopplat till arkitektur och stadsbyggnad där de sociala aspekterna lyfts fram.