Pågående forskningsprojekt

forskningsprojekt Christina Bodin Danielsson

Office environment and Health/ Kontorsmiljö och hälsa

Mål och syfte: Forskningsprojektets övergripande syftet är att undersöka den fysiska kon-torsmiljöns påverkan på anställdas hälsostatus, arbetstillfredsställelse och deras upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Det akademiska målet är projektet skall utmynna i en doktorsavhandling, som bygger vidare på forskningserfarenheter från licentiatavhandlingen ”Office Environment, Health and Job Satisfaction”. Licentiavavhandlingen påvisade markanta skillnader emellan de anställdas upplevelse av sin miljö i olika kontorstyper liksom i hälsostatus och arbetstillfredsställelse. Detta var i många fall skillnader som kvarstod efter att hänsyn tagits till viktiga bakgrundsfaktorer. Ett mål för denna ansökan är därför att få en större inblick i vilka faktorer det är som förklarar dessa skillnader emellan anställda i olika kontorstyp. Det praktiska målet är att den kunskap som kommer fram i doktorsavhandlingen skall ligga till grund för riktlinjer och vägledande råd för gestaltning av framtida kontorsarbetsplatser. Forskningsresultaten skall därför vidareutvecklas till underlag för rekommendationer, som i sin förlängning kan bidra till att sänka de höga sjukskrivningstalen bland tjänstemän. Att ska-pa kontorsarbetsplatser som stödjer de anställda i deras arbete ur fysisk och social bemärkelse bör även kunna utmynna i vinster både på individuell, organisatorisk och en övergripande samhällelig nivå.

forskningsprojekt Jonas E Andersson

Ageing as a Concept in a Design Process, On Swedish Architecture for Assisted Living/ Föreställningar om åldrandet i arkitekt-arbetet, arkitektur för äldre med omsorgsbehov

Avhandlingsspråket är engelska/svenska.

PROBLEMOMRÅDE: Ett äldreboende innebär ett omsorgsboende enligt Socialtjänstlagen, även kallad särskild boendeform. ÄDEL-reformen 1992 definierade det samhälleliga ansvaret för boende och sjukvård; kommuner ska tillhandahålla fullvärdigt boende och vård upp till sjuksköterskenivå, landstinget ansvarar för läkarinsatser. I oktober 2005 bodde ca 100 400 äldre personer i särskild boendeform, vilket jämfört med år 2000 är en minskning med 15 procent. Den snabba avvecklingen av skärskilda boenden oroar statsmakterna, och äldre personers möjlighet till omsorgsboende har blivit en del i äldrepolitiken. Under 2006 anordnades två arkitekttävlingar med tema boendeformer för äldre (Järfälla kommun och Tingsryd kommun). Det finns få vetenskapliga utvärderingar av goda miljöer för äldre med demenshandikapp eller somatiska problem. Inför en fortsatt utbyggnad av äldreboenden finns det anledning att fundera över utgångspunkterna för äldreboendets arkitektoniska gestaltning och de förebildliga byggnaderna som det kommer till uttryck i tävlingsförslagen.

Pilotprojekt: Prekvalificering i arkitekturtävlingar

Denna ansökan avser ett pilotprojekt som skall undersöka prekvalificeringen av arkitektkontor till inbjudna arkitekturtävlingar i Sverige. Prekvalificeringen är ett urvalsförfarande. Det innebär att arrangörer (byggherrar, uppdragsgivare) utser deltagare (arkitektkontor, projektgrupper) till arkitekturtävlingar. Förfarandet används vid inbjudna tävlingar. Arrangören väljer tävlande bland arkitektkontor som efter annonsering anmält till sitt intresse för tävlingsuppgiften och skickat in efterfrågad dokumentation. En orsak till att prekvalificeringen är en angelägen forskningsuppgift är att urvalsförfarandet lägger grunden till kommande upphandling av arkitekttjänster. Den som vinner tävlingar brukar erhålla projekteringsuppdraget. Därtill kommer att urvalsförfarandet ökat i omfattning genom att inbjudna tävlingar blivit en dominerande tävlingsform. En majoritet av arkitekturtävlingarna i Norden är inbjudna tävlingar med begränsat deltagande (Kazemian, Rönn & Svensson, 2006). Redan av denna korta redovisning framgår att prekvalificeringen är en aktivitet av strategisk betydelse i byggsektorn. Här finns en problematik som inbegriper två typer av frågeställningar: Dels frågor om hur arrangörer utser tävlande. Vad är det som gör arkitektkontor attraktiva för arrangörer?
Vilka överväganden styr arrangörers val av tävlande? Dels frågor om arkitektkontorens önskan om att medverka i tävlingar. Vilka motiv ligger bakom arkitektkontorens intresseanmälningar? Hur uppfattas urvalsförfarandet av arkitekterna?

Se vidare pdf-fil till höger.