Intervju med Leif Handberg
Leif Handberg är universitetslektor och föreståndare för KTH:s experimentella scen, Reaktorhallen. För första gången någonsin planerar KTH att sätta upp en opera på denna plats med planerad premiär i december 2022.
Varför sätts operan upp?
– Vi vill uppmärksamma vår förste Nobelpristagare Hannes Alfvén, som 1966 skrev boken "Sagan om den stora datamaskinen" som operan bygger på.
Projektet var tänkt att genomföras under 2020 då det var 50 år sedan Alfvén fick Nobelpriset. På grund av Covid-19 blev det förskjutet. Nu satsar vi på premiär i december 2022 i stället.
Vad handlar föreställningen om?
– Operan bygger på boken “Sagan om den stora datamaskinen” som behandlar, på ett för tiden unikt sätt, förhållandet mellan människor och datorer. Alfvén förutspådde mycket av den utveckling vi sedan har tagit del av, och är mitt inne i just nu. Så föreställningen hanterar ett för KTH väldigt väsentligt ämne.
Vilka står bakom projektet?
– KTH står bakom projektet där vi har engagerat Carl och Åsa Unander-Scharin som konstnärliga ledare. Vi har länge pratat om att någon gång sätta upp en egen opera. När jag fick klart för mig att det redan 1968 fanns planer på att göra opera av "Sagan om den stora datamaskinen" men att det aldrig blev verklighet då kompositören Karl-Birger Blomdahl gick bort, så föreslog jag för Carl och Åsa att vi skulle ta upp den fallna manteln. För att göra det så bra som möjligt så tar KTH hjälp av Vadstena-Akademien för att producera operan.
Varför sätts den upp i KTH:s reaktorhall?
– Att sätta upp en egen opera i reaktorhallen har länge stått på önskelistan. Det är en spännande, unik miljö med en fantastisk akustik som passar väldigt bra för den här typen av evenemang. Även om själva reaktorn sedan länge är riven så andas platsen fortfarande forskning och experimenterande. I reaktorhallen står även den gamla Wurlitzer-orgeln som under stumfilmseran fanns på Skandiabiografen. Det enda som är utbytt sedan dess är styrsystemet, som nu är digitalt, vilket möjliggör nya sätt att spela på orgeln utan att använda tangenterna i spelbordet. Något man kommer att få se mer av i operan.
Vem riktar sig föreställningen till?
– En bred publik. Dels till den operaintresserade allmänheten, kanske framför allt till de som gillar nyskapande opera och inte bara de gamla klassikerna. Men också till alla som blir nyfikna på hur KTH tar sig an en sådan här sak, där samspelet mellan människor och teknik står i fokus. Det finns också en publik som främst är intresserad av Reaktorhallen som plats då det är en sådan unik lokal och scen. Jag hoppas att opera som konstform kommer bli en ny och spännande upplevelse för dem.
Varför söker KTH bidrag till projektet?
Att sätta upp en opera hör inte direkt till KTH:s kärnverksamhet, så vi behöver helt enkelt lite hjälp för att kunna göra verklighet av det hela och skapa ett engagemang.