Forskningstemat träning omfattar allt kring idrottarna och deras aktiviteter. Hur och vad man ska mäta, biomekanik, dataanalys och feedback till idrottaren och/eller tränaren, för att nämna några.
Här nedan följer några forskare som är involverade i forskning kring träning och exempel på deras forskning inom idrott och träning.
Example Projects
Serina forskar om samspelet mellan rörelse och hjärta. Hon är särskilt intresserad av hur hjärtats rytm i förhållande till kroppens rörelse bäst kan samverka under aktivitet. Till exempel mäter de de fysiologiska konsekvenserna av synkroniserad gång med hjälp av bärbara sensorer.
Vilken påverkan kan din forskning ha på idrotten?
– Inom idrott är det viktigt att optimera samspelet mellan rörelser och hjärtats aktivitet. I slutändan är det hjärtat som begränsar hur snabbt vi kan springa ett maraton. Vi kan därför hjälpa idrottare att mäta och förbättra sina prestationer under sina respektive sportaktiviteter med hjälp av bärbara sensorer, säger Seraina Dual och fortsätter:
– Vår forskning bygger en bro mellan idrottsvetenskap och kardiovaskulär fysiologi. Forskare från båda områdena har specifik kunskap, som tillsammans kan göra skillnad. Vi har visionen att de bärbara systemen vi bygger kan stödja idrottare att ta hand om sin hjärthälsa, motivera äldre att förbli aktiva och skapa sociala miljöer där människor tränar tillsammans.
Svein forskar skadebiomekanik och skadeprevention med särskild foksu på skall- och hjärnskador. De senaste tio åren har hans team arbetat kring hjärnskakningar inom ishockey och amerikans fotboll, där de på senare tid har hjälpt Svenska ishockeyförbundet med deras nollvision för hjärnskakningar.
Vilken påverkan kan din forskning ha på idrotten?
– Förståelse för grundläggande mekanismer bakom hjärnskakningar, hjärnskador, knäskador samt andra vanliga idrottsskador som sedan kan leda till förbättrad prevention av dessa skador och även innovativa behandlingsmetoder för de som ändå skulle råka skadas, säger Svein Kleiven.
Varför är det viktigt att forska kring det här?
– Hjärnskakningar är tyvärr väldigt vanligt inom idrotten och kan leda till att många ungdomar får sluta tidigt på grund av långtidskonsekvenser. Prevention av idrottsskador generellt är eftersatt och antalet hjärnskakningar inom ishockey och knäskador inom alpint är därför konstant på hög nivå med stort lidande fortfarande. Det har även säkert påverkan på antalet barn och ungdomar som väljer en sport och då kanske undviker de som har stora problem med skador.
Mario forskar om att tillämpa interaktiv datorgrafik och datavisualisering för att förstå mänsklig aktivitet. För närvarande arbetar han med två projekt inom detta. Det första projektet använder motion capture-system för att samla in kirurgiska expertkunskaper som ska användas i träning och planering. Det andra projektet använder sensornätverk, maskininlärning och helomslutande visualiseringar för att stödja prediktiva underhållssystem för stora läkemedelsindustrier.
Vilken påverkan kan din forskning ha på idrotten?
– I min forskning samlar jag in data om mänskliga rörelser, tider och rörelser, instrumenthantering och procedurkunskap. Detta är en av de mest produktiva datakällorna för idrottsvetenskap, från att bemästra kroppens rörelser till att spåra rehabilitering, säger Mario Romero Vega.
Varför är det viktigt?
– Visuell analys av korrekta och objektiva mänskliga aktivitetsdata är avgörande för välgrundat beslutsfattande på alla sportnivåer, från prestation på planen till framsteg inom rehabiliteringsterapi.
