Han undersöker hur vi bättre kan anpassa samhället till klimatförändringar i tider av djup osäkerhet

Per Wikman Svahn har sin bakgrund om civilingenjör och under tiden han studerade kom han i kontakt med etik och teknik och det var där som intresset för filosofi växte.

– Jag studerade i Linköping och blev fascinerad av området filosofi parallellt med att jag läste till civilingenjör. Efter det att jag tagit examen jobbade jag som civilingenjör några år men kände sedan att jag mer och mer blev intresserad av samhällsfrågor och filosofi.

Det kan bli mer eller mindre

Per doktorerade på KTH 2012 inom filosofi och skrev sin avhandling om strålskydd och risker med strålning samt de etiska aspekterna kring det. Efter doktorandtiden arbetade han på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI där han började arbeta med hur man kan hantera riskerna med klimatförändringarna.

– Jag har särskilt jobbat med klimatanpassing för att hantera beslut vid djup osäkerhet. Det handlar om hur vi kan anpassa samhället och system till de klimatförändringar som vi vet kommer. För klimatförändringarna har redan satt igång och de är här vad vi än gör med det kan bli mer eller mindre. Detta beroende på utsläpp osv.

Problemet med planerandet för framtiden menar Per ligger i att det är väldigt stora osäkerheter i hur stora klimatförändringarna kommer att bli på längre sikt.

– Det beror på naturvetenskapliga osäkerheter som kommer från att vi vet inte hur det globala klimatet kommer reagera på ökade växthusgaser. Dessa osäkerheter är ännu större för hur enskilda platser kommer påverkas. Men det handlar inte enbart om naturvetenskapliga osäkerheter.

– Här finns också den politiska utvecklingen, på hur mycket vi är bereda på att minska utsläppen och verkligen satsa. Det är i sin tur kopplat till ekonomiska och tekniska utvecklingar. Följden av detta är att det blir mycket stora osäkerheter för hur klimatförändringarna kommer påverka våra lokalsamhällen på längre sikt.

Beslut idag får långtgående konsekvenser

Sedan 2015 arbetar Per Wikman Svahn på KTH med projekt som rör klimatanpassing.

– Ett projekt som avslutas nu i år handlar om hur vi anpassar samhället till stigande havsnivåer. Det är ett viktigt område eftersom beslut vi fattar idag har långtgående konsekvenser. Till exempel så är beslut kring järnvägar och stadsdelar sådana saker som antagligen kommer påverka våra samhällen hundratals år i framtiden.

Tillsammans med sina kollegor undersöker Per metoder för att hantera klimatförändringar. Metoderna kommer från USA, Storbritannien och Nederländerna och testas för att se hur de fungerar i ett svenskt sammanhang.

– Dels har vi gjort en kunskapsöversikt på metoder som finns men också valt ut ett par metoder och anpassat och testat dem i ett svenskt sammanhang. Vi har också identifierat hinder för att använda dem i Sverige.

Svenska lagen hindrar flexibilitet

Hinder som hittats är att svenska lagar inte är utformade för flexibla lösningar. Det är ett problem eftersom de bästa och billigaste lösningarna ofta kräver en flexibilitet eftersom det är för dyrt och innebär för stora ingrepp att redan idag bygga för de värsta tänkbara scenarierna.

– Det är grunden, det man ofta landar i, att det är för dyrt. Så det blir istället att man teoretiskt skulle vilja ha flexibla lösningar. Men som nämnts stöds detta inte av vad dagens lagar säger kring fysisk planering. Det är ett område som behövs utvecklas mer för mer flexibla lösningar. Det finns även en slags konflikt mellan kortsiktiga och långsiktiga intressen beroende på vem som finansierar och får ta kostnaderna i slutändan.

Det handlar enligt Per om att arbeta för att förbereda inför kommande händelser.

– Det gäller att tänka efter före brukar jag säga. Att ha en plan för hur vi ska agera om det händer och inte vara helt oförberedda och reaktiva. Ofta är det tyvärr så att det är först när en katastrof sker, till exempel en översvämning, som man tänker att något måste göras. Mycket forskning handlar om att göra rätt från början.

Ett sätt att motverka reaktionära och oförberedda handlingar är få folk att se allvaret innan något händer.

– Det här riktar sig inte till allmänheten utan till beslutsfattare. Vi har haft workshoppar där vi går igenom olika scenarion för vad som kan hända. Det handlar om att inte vara rädd för osäkerheter utan lyfta fram och se vad vi kan göra då de sker. Att våga tänka tanken. Sen är det ju det såklart svårt att veta vad man ska göra, men på något sätt måste man börja, förklarar Per Wikman Svahn.

Omfamnar osäkerheter för att minska att det gnager

Beslutsfattare som arbetat med projekten har enligt Per reagerat positivt på förebyggande arbete kring osäkerhet och risker.

– Det verkar vara en befrielse för att man vågar prata om osäkerheter och det som kan hända. Om man låtsas som att det är mindre osäkerheter än vad det i verkligheten är så är det ändå något som gnager där inne, något som inte känns helt rätt och en vetskap om att det finns något som man inte tänkt på. Jag brukar säga att metoderna karakteriserats av att man omfamnar osäkerheterna.

Filosofi kan bidra med att identifiera och analysera grundläggande mönster, processer, idéer, och antaganden som ofta är underförstådda. Filosofi kan också studera olika etiska perspektiv, bland annat vilka grundläggande värden vi försöker främja eller skydda och vilka etiska principer vi bör ha, enligt Per.

– Och det är ett perspektiv som jag upplever att de som vi jobbat med i projekten, främst kommuner och beslutsfattare inom klimat, är väldigt intresserade av.

Per Wikman Svahn undervisar också i en kurs i riskfilosofi som tar upp risken och osäkerheter samt etiska aspekter.

– Det är en kurs för studenter på avancerad nivå och doktorander. Vi har också en kurs för yrkesverksamma som är populär som heter riskfilosofi för yrkesverksamma. Det är roligt för många som går de är kurserna kommer från yrkeslivet och har med sig praktiska exempel.

Text: Hanna Kalla

Det här är den 20:e artikeln i Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad  s artikelserie om utvalda forsknings-, utbildnings- eller samverkansinitiativ från respektive institutions verksamhet. Du hittar de tidigare artiklarna här: Arkiv