En medierad planet: Makten över de globala hållbarhetsmålens miljödata

Hur kom projektet Mediated Planet till?

-”Projektet är en del i uppbyggnaden av forskningsområdet medie- och miljöhistoria (history of media and environment) på vår avdelning. Det handlar om forskning inom det framväxande fältet integrativ humaniora som verkar i mötet med teknik och miljövetenskap och strävar efter att sig an stora samhällsutmaningar där miljöhumaniora kanske är det mest framträdande exemplet. På avdelningen finns också sedan ungefär tio år ett miljöhumanisitiskt lab med stark internationell lyskraft. I projektet tar vi utgångspunkt i det faktum att under de senaste femtio åren har den globala miljön blivit föremål för en snabbt växande mediering och datafiering. Hur vi förstår miljön och arbetet mot miljöförändringar är alltid medierat, det finns inget sätt och ingen plats idag där vi kan se den globala miljön utan att använda data. Detta är en nödvändig process för att vi ska kunna bygga mer kunskap och förstå miljön, och därmed bättre kunna förvalta den klokt och ansvarsfullt på lång sikt. Det är dock ett underbeforskat område överlag men angelägenheten ökar ju mer digitaliserat samhället blir, då ny teknikutveckling som AI kommer skapa nya utmaningar för hanteringen av miljödata. Ju närmare vi kommer 2030 utan att ha minskat våra utsläpp av växthusgaser tillräckligt ju mer börjar alternativa lösningar för att minska växthusgaser att diskuteras – och både lösningar och informationstillgång som var närmast science fiction för något decennium sedan börjar nu bli alltmer tekniskt tillgängliga, men hanteras de rätt? Här behövs en fördjupad förståelse som också tar hänsyn till sociala, etiska, demokratiska och filosofiska dimensioner av problematiken.”

Syftet med det här projektet är att kritiskt undersöka möjligheter och risker i den omfattande datafieringen av miljön i relation till hållbarhetsmålen för klimat (13), hav (14), ekosystem och biodiversitet (15) samt effektiva och inkluderande institutioner (16). Projektet har fått finansiering av Formas ur den hittills största riktade utlysningen för forskning som ska hjälpa till att realisera hållbarhetsmålen. Adam berättar mer:

”Det finns inte så mycket forskning kring just dataaspekten för de miljöinriktade målen idag, det är snarare något som tas för givet och inte problematiseras i sig. Alla hållbarhetsmålen är datadrivna och när man tittar på både nuläge och måluppfyllnad så är det baserat på befintlig miljödata. Vi ville titta kritiskt på den miljödata som används – att ställa väldigt grundläggande frågor om t.ex. vad och hur vi vet det vi vet om klimatet idag. Det är en lång process från att data samlas in, bearbetas, lagras och tolkas till att de hamnar på politikernas bord och slutligen landar som FNs hållbarhetsmål. Projektets övergripande mål är att utveckla originell, ny kunskap av betydelse för genomförandet av de globala hållbarhetsmålen. Vi behöver också data för att se vad vi kan förvänta oss för utveckling under 2020-talet, som ju blivit utnämnt av FN till ”Decade of Action”. Det återstår att se om vi kommer att leva upp till det. Kommer det kunna bli förändring i den utsträckning vi hoppas? Hur kan tillgång till och användning, ägande och kontroll av data användas så att hållbarhetsmålens genomförande främjas? Här kommer samtidigt den snabbt tilltagande digitaliseringen och nya teknikutvecklingen med AI i spetsen in i bilden eftersom dessa utvecklingsprocesser inom teknik och miljö i hög grad påverkar varandra. Syftet är att utveckla de miljörelaterade hållberhetsmålen men också att öka förutsättningarna för att kunna förverkliga de fredliga och inkluderande samhällen som omtalas i hållbarhetsmål 16. Mycket talar idag för att teknologi som AI kommer att spela en nyckelroll i omställningen, men vem som ska ha inflytande och hur är fortfarande en öppen fråga, även om det redan finns en stark tendens i USA att makten överlämnas från statliga myndigheter till de stora teknikföretagen. Det är väldigt viktigt att se till att risker minimeras och att den demokratiska potentialen tillvaratas. Det är ju alltid någon som äger den data som används och dataanvändningen har blivit omdiskuterad på senare år, i och med fler visselblåsare som Edward Snowden m.fl. Vem äger datan? Vem bestämmer hur den används? Vi är särskilt intresserade av hur möjligheter tas tillvara och hur risker hanteras inom FN:s ramverk för hållbar utveckling och vilken roll som spelas av offentliga institutioner, teknikföretag och civilsamhällets aktörer, exempelvis miljöorganisationer och s.k. citizen science-initiativ."

Vilka är med i projektet?

””Vi är en mindre grupp forskare med olika bakgrund och inriktning; miljöhistora, mediahistoria och hållbarhet. Från KTH är det Susanna Lidström, Sverker Sörlin, Sabine Höhler och jag, sedan är även Johan Gärdebo (tidigare KTH, numera är på LiU) med och Amanda Lagerkvist (Uppsala universitet). Vi har ett antal samarbetspartners i projektet – s.k. stakeholders - b.la. SMHI, SCB, Naturvårdsverket och FNs utvecklingsprogram UNDP. Vi kommer att kunna samla in material från dem och arbeta i dialog, men förstås även återrapportera resultaten så att det kommer dem till gagn också. Projektet kommer att pågå i fem år. Vi har även ett biträdande lektorat kopplat till projektet som är under tillsättning finansierat av Wallenbergstiftelsen AI-satsning WASP och en tillhörande doktorandtjänst med fokus på miljö, media och AI. Vi sökte medel för att inträtta lektorstjänsten (assistant professor) i en stor nationell utlysning mot AI-forskning som kombinerar humaniora och samhällsvetenskap med teknik och blev först utvalt som ett av de tre projekt som KTH fick nominera och en av 11 satsningar nationellt som till slut fick finansiering. Det känns förstås väldigt roligt att de valde att satsa på vår forskning i så hård konkurrens. Både klimatfrågan och AI hanteras ofta inom väldigt högspecialiserade fack, men när det handlar om mänsklighet och mänskliga beteendeförändringar så behövs även ett tvärvetenskapligt och samhällsvetenskapligt fokus. Stora frågor inom miljö och teknik kan inte enbart förstås inom ramen för avgränsade vetenskapliga discipliner utan tjänar på att förstås genom gränsöverskridande tvärvetenskapliga samarbeten som kan hantera flera kunskapsområden samtidigt. Vidare finns på avdelningen ERC-projektet SPHERE som leds av Sverker Sörlin och kan ses som ett systerprojekt. Det handlar om liknande frågor men ur ett mer samhällspolitiskt perspektiv.”

Vad ska ni göra?

- ”Vi kommer att samla in både historiskt och samtida material kring frågor om miljödata såsom dataägande, tillgång till data och dataanvändning. Hållbarhetsmålen förstås som utkomsten av längre historiska processer, så dels kommer vi att göra historiska studier kopplat till de här frågorna. När det gäller t.ex. AI finns det ofta antingen en nu-orientering eller ett framtidsfokus, men vi behöver även titta mer bakåt för att förstå den här utvecklingen. Vi kommer att genomföra solida historiska studier från 1980-talet och framåt vad gäller miljöförståelse – från grunden i mänsklig insamling till autonoma sensorer som samlar in data i djuphavsmiljöer eller uppe i rymden med satelliter, och remote sensing. Syftet är att skapa en längre historisk tidslinje kring användande av data om miljön, med fokus på den markanta ökning och förändring som ägt rum sedan cirka 1980. Dels kommer vi även att genomföra samtida studier över dagens teknikutveckling med just AI, Big Tech och olika initiativ för att använda miljödata kopplat till hållbarhetsmålen. ”Data är den nya oljan” ,är ett citat som ofta upprepas och data har allt mer kommit att betraktas som något som generar pengar idag. Samtidigt driver den enorma och energikrävande digitala teknikanvändningen idag på icke-hållbar resursanvändning. Det digitala molnet är allt annat än immateriellt. Ju mer och bättre teknik, desto mer energi behövs det. Molntjänster t.ex. kräver stora serverhallar. Den snabbt ökande användningen av informations- och kommunikationsteknologi (ICT) står idag för 3% av de globala utsläppen av växthusgaser och ökar enligt nya beräkningar i en takt som skulle innebära att de står för 14% år 2040 om ingenting förändras. Det är många som med rätta tror och hoppas att AI kan skapa en grön omställning men samtidigt krävs allt mer energi för att driva teknologin och den kommer idag endast till 7% från förnyelsebar källor som sol och vind idag. Det finns även risker med olika former av snedvridning (s.k. “bias”) inom AI, både i var data kommer ifrån, vem som äger den, och hur den används. Vi har redan sett att AI-system kan återskapa rasistiska eller sexistiska fördomar och åsikter med förödande konsekvenser, som har dokumenterats i USA på senare tid inom ekonomi och polisväsendet. Vi kommer att studera data från myndigheter och de stora datahanteringsföretagen, t.ex. interna dokument, styrning, bolagsformer m.m. Sektorn har blivit mer investerad i att visa sin vilja att förbättra sig, men det är fortfarande svårövergripbart. Vi kommer även att undersöka hur de globala hållbarhetsmålen i sig skapar incitament för systematisk datainsamling, samt, vice versa, är beroende av samma data för vetenskaplig granskning och utvärdering.”

Vad vill ni uppnå?

- ”Mediated Planet-projektet kommer att pågå parallellt med att det konkreta arbetet med hållbarhetsmålen genomförs under 20-talet. Forskningen kring den historiska och framtida utvecklingen kommer alltså följa den samtidiga. Förhoppningen är att kunna påverka policy, politik och i slutändan hanteringen och genomförandet av arbetet med miljömålen. Projektet ska leda till konkreta rekommendationer. Vi kommer att tillsammans med stakeholders formulera förslag och konkreta instrument för demokratisk styrning av vad som kan kallas en ” medierad planet’. Förslagen ska utgå från mätbara värden och handla om noggrant utvalda mål, men även kritiskt förhålla sig till de risker som finns kring integritet, makt och styrning som vi vet lätt uppstår när stora mängder data cirkulerar. Det finns en stor polarisering och mycket konflikter kring de här frågorna och vad som är lösningen. Mycket handlar om att samla in material och få en bred, allsidig överblick och landa i konkreta rekommendationer kring systemstöd och användningen av miljödata."

Text: Josefin Backman

Det här är den fjärde artikeln i Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad s artikelserie om utvalda forsknings-, utbildnings- eller samverkansinitiativ från respektive institutions verksamhet. Du hittar de tidigare artiklarna här:

1.  KTH Arkitektur: Ljusdesignforskning introduceras i arkitektur

2. Byggvetenskap: Han planerar ny studenttävling om självförsörjning

3. Fastigheter och byggande: Nytt forum för diskussion och samarbete kring bostadsfrågan