Science Impact Talks erbjuder verktyg, inspiration, skrivtips och nya insikter kring genomslag
Katarina Larsen, forskare vid institutionen för Filosofi och historia, projektleder den nya seminarieserien Science Impact Talks (SIT), som riktar sig till forskare och undervisande personal på KTH. Syftet är att ge inspiration, praktiska tips och stärka kompetensen hos anställda vid KTH för att nå ut med forskning.
Katarina delar med sig av planer för initiativet och vikten av att utforska olika kommunikationsmetoder för att sprida sin forskning.
Varför starta en ny seminarieserie om samhällspåverkan och forskningskommunikation?
- Det är viktigt att forskare erbjuds verktyg, och tid, för att praktiskt nå ut till olika målgrupper. Vissa får redan träning i detta under sin grund- eller forskarutbildning, medan det för andra är ett outforskat område att skriva om sin forskning i populärvetenskapliga texter eller debattartiklar. KTH:s forskare har ett stort samhällsengagemang och har ambitionen att göra skillnad. Många engagerar sig i att skriva debattartiklar, ge intervjuer i olika media eller vara aktiva på sociala medier för att sprida sina forskningsresultat och sin specialistkunskap. Vi strävar efter att fler ska utforska olika tillvägagångssätt för att nå ut bredare med sin viktiga forskning.
Katarina Larsen betonar att genom initiativet Science Impact Talks inte bara ska tillhandahålla nya verktyg utan också tid att fundera och diskutera olika sätt att nå ut med forskningsresultat och olika typer av genomslag för forskning. Dessa seminarier ger även en chans till erfarenhetsutbyte, dialog genom inbjudna talare och diskussioner.
Science Impact Talks är en KTH-övergripande satsning, men den första omgången organiseras av ABE-skolan. Seminarierna är öppna för personal vid alla KTH:s skolor, främst riktad till doktorander och juniora forskare och lärare. Målet är att ge stöd, verktyg, inspiration och nya insikter om olika typer av impact/genomslag och uppmuntra till nytänkande. I förlängningen avser initiativet stärka KTH:s forskares verktyg för att delta i samhällsdebatten, sprida resultat från forskning vid KTH och få inspiration att använda nya verktyg för samhällspåverkan och forskningskommunikation.
- Genomslag kan ske på olika sätt, och vi vill utforska detta i sin vidaste bemärkelse. Hur kan vi tillsammans skapa kunskap och förstå mottagarnas perspektiv på forskningen? Föreläsningarna kommer att hållas av både KTH-personal och externa parter, som exempelvis jobbar med populärvetenskapliga texter, för att dela insikter från samarbetsparter och deras förväntningar på oss. Det finns en stor bredd av spännande ämnen som engagerar forskare, och det är viktigt att utnyttja detta engagemang. Vårens seminarier är en startpunkt och serien kommer att utvecklas över tid.
Varför är det viktigt att tänka på sin samhällspåverkan och hur forskningen kommuniceras?
- Det är en integrerad del av forskningen att se till att den når ut och används på ett meningsfullt sätt. Det kan t.ex. innebära att tänka på hur vi kan nå de grupper vi behöver nå och identifiera andra relevanta intressenter. Rent praktiskt handlar det också om att förhålla sig till finansiärers förväntningar. I tvärvetenskapliga projekt är det särskilt viktigt att tydligt definiera målen och arbeta med att nå ut med resultat som spänner över flera vetenskapliga fält. Kunskapen kring genomslag och sätt att arbeta med forskningskommunikation är dynamisk och förändras i takt med digitaliseringen och andra pågående samhällsförändringar. Det betyder också att det finns ett stort intresse av att lära sig mer och att det är en pågående utveckling där det är viktigt med vidareutveckling och ny inspiration.
Vad gör du annars?
Jag forskar om frågor kring samproduktion av kunskap i utveckling av hållbara städer och samhällen i Sverige och Europa inom inititiv som JPI Urban Europe. Jag har även arbetat med samskapande av kunskap genom dialogprocesser, inom i ett projekt i Colombia. Där används dialogprocesser med lokalbefolkningens för att skapa delaktighet och lokalt engagemang för ökad hållbarhet med utgångspunkt i respekt för lokala traditioner och kunskap i förändringsprocesser. Dessutom har jag arbetat med att integrera konstnärliga uttryck i forskningen, särskilt relationen mellan bild och text i informationsförmedling genom dialogprocesser med medborgare och kommuner. Just nu planerar vi en workshop med KTH studenter, tillsammans med Students for Sustainability, om kreativt skrivande om klimatframtider och olika sätt att förmedla budskap genom att kombinera text och visuellt material.