Folket säger sitt i klimatfrågan

Tanken med ett medborgarråd är att få inspel i svårlösta samhällsfrågor. Det har aldrig prövats i Sverige tidigare, men har i länder som Irland använts i abortfrågan och i flera andra europeiska länder för klimatpolitik. 

Efter första träffen i helgen 9-10 mars är Sverker Sörlin , professor i miljöhistoria på KTH och mentor med uppdrag att inspirera och stödja rådet, nöjd:

– Det var en lyckad kickoff med 60 medlemmar på plats. Jag tycker det känns både hedersamt och spännande.

Vad hoppas du att ni kan uppnå?
– Till att börja med en bra och konstruktiv process där alla kan komma till tals och få fram vad de tänker och känner i den stora och viktiga klimatfrågan. Jag hoppas att det kan bli som en stor studiecirkel där allas röster räknas.

– Sedan hoppas jag att det kommer fram oväntade och nya idéer om hur vi kan få ned utsläppen. Vi saknar inte kunskap om vad som borde göras, men vi behöver mer idéer om hur det ska gå till i praktiken och ske snabbare.

Varför behövs ett medborgarråd i klimatfrågan?
– Det demokratiska beslutsfattandet är en av kungsvägarna att möta komplexa och svåra utmaningar. Men demokrati handlar också om att vinna röster och därmed få makt. Det kan gå ut över klimatet.

– Ett medborgarråd kan ge politiker vägledning och kanske betrygga dem om att väljare inte flyr bara för att ett parti har en offensiv klimatpolitik. Alltså: sänka trösklar, eliminera tvivel. Och så förstås: nya idéer. Frankrikes beslut att förbjuda kortdistansflyg där snabbtåg är ett alternativ kom från ett medborgarråd.

Hur viktig är legitimiteten för klimatpolitiken?
– Det är alltid viktigt. Vetenskapligt har ju klimatfrågan mycket hög legitimitet. Den är inte lika stark när det gäller förtroendet för hur omställningen påverkar medborgarna. Där kan också ett medborgarråd vara till hjälp.

Text: Christer Gummeson (gummeson@kth.se)

Medborgarrådet i korthet:

• Totalt har 7 000 slumpmässigt utvalda personer i hela landet fått en inbjudan till medborgarrådet. Nästan 500 anmälde sitt intresse och av dessa har 60 personer valts ut som ska ge en representativ bild av befolkningen.
• Syftet med projektet är att bättre förstå hur allmänheten prioriterar klimatåtgärder, öka legitimiteten för åtgärder på klimatområdet samt att uppväga inflytandet av lobbyister och särintressen på klimatpolitiken.
• Rådet kommer att träffas under två helger och ha fem videomöten. I maj röstar medlemmarna om sina förslag, som sedan presenteras för riksdagspartiernas klimatpolitiska talespersoner.
• Klimatmedborgarrådet är en del av forskningsprogrammet Fairtrans och sker i samarbete mellan lärosäten och finansiärer.

Mer om medborgarråd

Se fler exempel på hur medborgarråd kan bidra till nya sätt att tänka kring hur vi kan skapa ett hållbart samhället i ett webbinarium  med bland andra KTH-forskarna Pernilla Hagbert  och Karin Bradley