Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Ska minska utsläpp i kossors fisar

Ko skuttar runt i hage med andra kossor
Initiala laboratorietester visade en reduktion av metan på 92 till 99 procent med den nya fodertillsatsen. Foto: Kasper Nymann
Publicerad 2024-06-28

KTH-studenten Martin Blomberg har tillsammans med forskare utvecklat en ny sorts fodertillsats som har potentialen att minska metanutsläppen från kors rapar och fisar med cirka 90 procent. Tillsatsen är billig, och adresserar ett hållbarhetsproblem som varit känt länge.

Metan är den växthusgas som efter koldioxid står för det största bidraget till den globala uppvärmningen. Denna gas kommer bland annat från idisslande boskap, speciellt kor och deras matsmältning, och då i klarspråk kossornas rapar och fisar.

Problemet med kossors metanproduktion har forskarna vetat om under lång tid. Lösningar har tidigare funnits, men de har enligt Martin Blomberg antingen varit ineffektiva eller ekonomiskt ogenomförbara. Utmaningen har legat i att hitta en kostnadseffektiv metod som kan införas i stor skala utan att påverka djurens livssituation negativt eller lantbrukarnas produktivitet.

Porträttfoto Martin Blomberg
Martin Blomberg studerar till en masterexamen i medicinsk bioteknik vid KTH. Foto: Cornelia Bazley / Norrsken

Ny, patentsökt molekyl

Det är här Martin Blombergs arbete kommer in i bilden. Han studerar till en masterexamen i medicinsk bioteknik vid KTH och har tillsammans med tre kollegor grundat företaget Agteria Biotech. I detta bolag har kvartetten utvecklat en fodertillsats.

– Vår fodertillsats baseras på en ny, patentsökt molekyl som är skalbar och billig att tillverka, och som minskar metanutsläpp från idisslare. Genom att hämma ett enzym i metanbildningen minskar molekylen metangasen som skapas under födans nedbrytning. Denna metod påverkar inte djurens hälsa och är utformad för att kunna användas smidigt i befintliga utfodringsrutiner, säger Martin Blomberg.

Balans mellan effekt och välbefinnande

Han berättar sedan att fodertillsatsen har potential att minska metanutsläpp med upp till 92 procent. Hur har han och de andra kommit fram till denna ganska exakta siffra?

– Våra initiala laboratorietester visade en reduktion av metan på 92 till 99 procent. Vi har sett att högre doser av vår tillsats i fält även når den typ av reduktion. Inledningsvis för en mer praktisk användning och långsiktig hållbarhet i levnadsmiljöer för djur rekommenderar vi dock en dosering som ger en minskning på 50 till 70 procent till att börja med. 

Martin Blomberg tillägger att detta skapar en balans mellan maximal effekt och djurens välbefinnande, samt optimerar den ekonomiska effektiviteten för lantbrukare.

Krävs särskild kompetens

Enligt Martin Blomberg har fodertillsatsen utvecklats utifrån en förståelse för vetenskap och praktisk tillämpning. En kombination av organisk kemi och kunskap inom lantbruksvetenskap har möjliggjorts genom expertis inom just organisk kemi och immaterialrätt som han och de andra besitter.

– Utmaningen har varit både teknisk och kunskapsmässig, där fältet som kombinerar organisk kemi med lantbruksvetenskap är relativt outvecklat. Det krävs en särskild kompetens och vision för att koppla ihop dessa två världar, vilket historiskt sett har varit sällsynt.

Han tillägger sedan att han och företagets mål är att reducera en procent av världens utsläpps av växthusgaser innan 2035. Molekylen är nästan 100 gånger billigare än rödalger, som i form av kosttillskott till kor också minskar metanutsläppen.

Text: Peter Asplund

Faktaruta

  • Bakom Agteria Biotech står förutom medgrundaren tillika KTH-studenten Martin Blomberg även Mohammad Ramin (forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet), Tommi Remonen och Björn Lindh.
  • Agteria Biotech tog nyligen in finansiering från Norrsken Launcher, och befinner sig i KTH Innovations förinkubatorprogram.