Utbildningens genomförande

Läsåret indelas normalt i 4 läsperioder och normalt läses två eller tre kurser parallellt i varje läsperiod. Undervisnings- liksom examinationsformerna varierar från kurs till kurs. Varje läsperiod följs av en tentamensperiod.

Normalt utgörs en del av kursen av föreläsningar, som ger en första kontakt med begrepp och teorier. Seminarier med övningsuppgifter och laborationer förstärker förståelsen för de teoretiska sambanden och praktisk tillämpning.

Projektarbeten har en väsentlig roll i utbildningen. Syftet är att i grupp och individuellt träna att ta sig an verklighetsanknutna uppgifter på ett ingenjörsmässigt sätt.

För att skapa en helhet i utbildningen betonas samverkan mellan kurserna såväl inom varje årskurs som mellan årskurserna.

Termin 1

• Första terminen på programmet läser studenten grundläggande kurser inom företagsekonomi, 30 hp.
• Under terminen väljer studenten teknikinriktning för de fortsatta studierna termin 2-6.

Termin 2-6

• Under termin 2-5 läser studenten kurser inom vald teknikinriktning och läser då huvudsakligen tillsammans med studenterna på motsvarande reguljärt högskoleingenjörsprogram och fortsätter normalt med det till och med, d v s inkluderande, första halvan av termin 6.
• Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 15 hp. Studenter uppmanas ta kontakt med extern organisation för samverkan och stödjande handledning om en relevant examensuppgift.

För mer information om teknikinriktningarna se webbinformation för respektive reguljära högskoleingenjörsprogram

TIBYH Byggteknik på ABE,

TIDAA Datateknik på CBH,

TIELA Elektroteknik på CBH,

TIKED Kemiteknik på CBH,

TIMEL Medicinsk teknik på CBH.

OBS program TITEH Teknik och ekonomi har normalt avvikelser i planerade kurser från reguljärt ingenjörsprogram ( de uppräknade ovan) under tredje studieåret.

I utbildningen ingår obligatoriska och villkorligt valfria kurser. Läsårsplanen för varje årskurs förklarar kursernas olika kategorier. Kursernas mål, förkunskapskrav och behörighet, innehåll samt kursfordringar återfinns i kurs och programkatalogen på KTH:s studentwebb.

Det är den studerandes ansvar att se till att eventuella förkunskaper och behörighet från tidigare kurs inom utbildningen uppnåtts inför ny kurs.

Programmets inledande termin består av fyra  grundkurser, 30hp, företagsekonomi. De 30 hp nyttjar högskoleingenjörsprogrammets utrymme utestlutande för företagsekonomi. 

Programmets senare års valmöjligheter begränsas därigenom till villkorligt valfria kurser. Villkorligt valfria kurser som ska ha lärandemål i naturvetenskap eller teknik som är lämpliga för den valda teknikinriktningen.

För deltagande krävs antagning till kurs inom programmet samt registrering på kurs. Kursregistrering görs via den personliga menyn på KTH:s hemsida.

Val av kurser

Ansökan till kurs skall göras 1-15 maj inför höstterminen

1-15 november inför vårterminen

Kursregistrering

Studenten ansvarar själv för att göra kursregistrering varje termin. Detta görs via "Personliga menyn" på KTHs hemsida, under en begränsad period. Kursregistrering innebär att studenten är aktiv och kan examineras.

Under vårterminen gör studenten en ansökan av teknikinriktning för de påföljande terminernas studier. Information om val val av teknikinriktning ges av programmet under den första terminens studier.

Val till programmets teknikinriktningar görs enligt KTH:s antagningsrutiner för HING TITEH och under läsperiod 4, P4, normalt i april och handläggs via KTH:s enhet för antagning genom systemet antagning.se, alternativt av programmets ansvariga administratör i samråd med programansvarig, PA och grundutbildningsansvarig, GA.

Valet är öppet under en begränsad tid i april. Exakta datum meddelas i god tid innan. Efter valperiodens slut kan ej ändringar av valalternativen göras.

Student antagen på programmet har garantiplats på en teknikinriktning inom programmet men antalet tillgängliga platser på teknikinriktningar kommer att ha kvoter för programmet Teknik och Ekonomi, dvs antal studieplatser tillgängliga för studier på en viss teknikinriktning.

Studenterna rankar vid valet flera alternativ till önskad teknikinriktning, första-, andra-, tredje-, osv

I de fall antal val till en viss teknikinriktning är större än antalet platser genomförs ett urval med fördelning av platser baserat på studieresultaten under programmets första termin, samma läsår som antagits till programmet, fyra obligatoriska kurser.

Rangordning, urval och fördelning av tillgängligt antal kvotplatser på teknikinriktning i sker i följande prioritering

1. I första hand baseras urvalet på antalet obligatoriska högskolepoäng ur programmets utbildningsplan som har examinerats till och med årets sista prestationsdag. Sista prestationsdag är sista dagen på omtentaperioden i juni.

Obs! Examinationsmoment genomförda efter sista dagen för omtentaperioden i juni, till exempel senare under juni eller i augustiperioden räknas ej med vid urvalet.

Sista dagen för omtentaperioden i juni framgår av KTH:s låsårsindelning.

2. Vid lika antal examinerade högskolepoäng baseras urvalet på viktat medelbetyg av alla avslutade kurser eller examinationsmoment vars högskolepoäng har medräknats enligt punkt 1.

3. Om det viktade medelbetyget är detsamma används lottning.

Studenterna rankas enligt ovanstående kriterier. En student med högre rankning går alltid före student med lägre rankning. Det betyder att studenten inte behöver göra taktiska överväganden vid prioriteringen av sina val; att som förstahandsalternativ söka en populär teknikinriktning och sedan inte komma in försämrar inte möjligheten att komma in på den teknikinriktning man valt i andra hand osv. 

Under juli månad skickas antagningsbesked till teknikinriktning ut med instruktioner om hur studenten svarar på antagningsbeskedet. För att få den erbjudna utbildningsplatsen måste studenten svara ja i tid. Missar studenten att svara i tid blir studenten struken från den erbjudna utbildningsplatsen. 

Gällande regler för urval, se nedan.

Hur räknas antalet examinerade poäng ?

Endast obligatoriska kurser som ingår i programmets utbildningsplan under den första vårterminen får räknas.

Studentens ansvar

Urvalet baseras på inrapporterade resultat i studiedokumentationssystemet Ladok. Det är därför mycket viktigt att alla godkända resultat finns inrapporterade i Ladok då urvalet sker. Urvalet görs i juni, exakt datum meddelas i god tid innan.

Obs! Programmets studenter är själva ansvariga för att kontrollera att alla relevanta poäng har inrapporterats med examinationsdatum senast sista prestationsdag till Ladok innan urvalet sker.

Studenten uppmanas att senast en vecka innan urvalet på KTH:s hemsida kontrollera sina studieresultat. Om något studieresultat saknar inrapportering eller är felaktigt, kontaktar den studerande respektive examinator i den kurs det gäller.

Urvalsproceduren kommer inte att omprövas på grund av icke inrapporterade poäng.

Hur beräknas meritvärdet?

Rankingen ges i första hand av avklarade högskolepoäng på programmet. Vid lika högskolepoäng jämförs betygssnittet.

Formel för beräkning av meritvärde

Det meritvärde som beräknas är ett heltal mellan 0 och 9999. Meritvärdet beräknas ur både antalet avklarade högskolepoäng och betygssnitt.

Varje avklarad högskolepoäng (hp) på programmet bidrar med 160 till meritvärdet, dvs 240 poäng för 1.5hp.

Bidraget från betyget fås som betygets vikt gånger antalet hp för momentet. För avslutade kurser med slutbetyg räknas kursens slutbetyg gånger kursens totala antal hp.

0 per 1.5hp med betyg F. 

0 per 1.5hp med betyg FX. 

1 per 1.5hp med betyg E. 

2 per 1.5hp med betyg D, 

3 per 1.5hp med betyg C, 

4 per 1.5hp med betyg B, 

5 per 1.5hp med betyg A

För moment med betygsskala P/F (Pass/Fail) har P samma vikt som betyget E. Betyget F eller FX ger inget bidrag.

På detta sätt skulle betyget A i samtliga kurser bidra med 100 till meritvärdet vilket är lägre än de 240 som erhålls för ett avklarat delmoment på 1.5 hp.

För att få ett högt meritvärde är det således bättre att klara många kurser än att satsa på färre kurser med högre betyg.

Endast kurser från innevarande läsår som ingår i programmets första termin årskurs 1 samma läsår som antagning sker räknas med i meritvärdet.

Om formeln skulle ge ett decimaltal avrundas värdet till närmaste heltal.

Vad gäller för tillgodoräknade kurser eller vid utbyte av kurs?

Kurser kan tillgodoräknas eller bytas ut enligt KTH:s policy för tillgodoräknande av högskoleutbildning, se KTH:s regelverk på KTH:s hemsida.

Kurser godkända vid tidigare högskolestudier och tillgodoräknade räknas i urvalsproceduren alltid med betyg E. 

Maximalt 2 kurser tillgodoräknas med fullt poängvärde i meritberäkningen. För kurser därutöver räknas poängen bara till 50%.

Observera att tillgodoräknande kurser påverkar urvalspoängen för studenten.

Det är det nominella antalet högskolepoäng på programmets kurser som gäller: om t.ex. en kurs om 9 högskolepoäng från annan högskola tillgodoräknas mot en kurs om 7,5 högskolepoäng på Öppen Ingång, räknas detta som 7,5 högskolepoäng vid urvalsproceduren. Motsvarande gäller för kurser lästa vid KTH.

Om mer än två kurser tillgodoräknas eller byts in enligt individuell studieplan räknas alla tillgodoräknade och inbytta kurser, utom de två med högst nominellt antal högskolepoäng, med halvt antal högskolepoäng. 

Syftet med detta är att förhindra att programmet utnyttjas som en genväg till teknikinriktning av studenter som redan läst merparten av kurserna tidigare.

Exempel: En student börjar på programmet och har sedan tidigare läst mycket ekonomi, och får tillgodoräkna sig de tre ekonomikurserna CM1005 Extern Redovisning, 9hp, HU1801 Industriell Marknadsföring, 7,5 hp och HH1802 Finansiering, 7,5 hp. Vid urvalsprocessen räknas CM1005 Extern Redovisning, 9hp och en av de två HU1801 Industriell Marknadsföring, 7,5 hp och HH1802 Finanisering, 7,5 hp med fullt antal högskolepoäng, men den tredje kursen räknas med 3,75 hp (halvt antal hp). Samtliga tre tillgodoräknade kurser räknas med betyg E vid beräkning av meritvärdet, oavsett vilka betygen var på de kurser mot vilka tillgodoräknandet har skett.

I utbildningen ingår ett examensarbete på 15 högskolepoäng. Det innebär omkring 10 veckors heltidsstudier.

För examensarbetet gäller:

Det får påbörjas efter att uppgiften och examensarbetets förkunskapskrav och behörighet har godkänts av examinator i kursen för examensarbete.

Det grundas på de kunskaper som inhämtats under studietiden, med tyngdpunkt i teknik och med beaktande av kunskaper i ekonomi, och skall normalt utföras under termin 6.

Det skall utgöra prov på ett självständigt arbete omfattande teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande rapportskrivning och muntlig presentation.

Av studenten föreslagen handledare ska godkännas av examinator.

För att avlägga högskoleingenjörsexamen (eng. Bachelor of Science in Engineering) krävs godkänt betyg i samtliga kurser som ingår i den studerandes studieplan. Studieplanen består av de obligatoriska kurserna, de valbara kurser den studerande följt samt examensarbetet. Studieplanen skall omfatta minst 180 högskolepoäng.