Utbildningens genomförande

De första åren läser alla studenter inom programmet, grundläggande, obligatoriska kurser i matematik, naturvetenskap, ekonomi-, juridik- och teknik. Genom kursen Samhällsbyggnadsprocessen den första terminen i årskurs 1, kommer studenterna i kontakt med sina framtida arbetsuppgifter. I slutet av andra året väljer studenterna inriktning.

Läsåret omfattar 40 veckor och är indelat i fyra perioder. Läsperioderna har vardera ca sju veckor med minst 33 läsdagar. Varje läsperiod följs av en tentamensperiod, utöver de fyra ordinarie tentamensperioderna ges tre omtentamensperioder; efter jul, efter period 4 och direkt före första läsperioden för läsåret.

Årskurs 1

Programmet börjar redan under mottagningsperioden, med den frivilliga kursen

”Introduktion till Samhällsbyggnadsprogrammet”. I kursen ingår en studieresa till ett aktuellt område/projekt i Stockholmsområdet, en dataintroduktion med informationssökning samt repetition av gymnasiets matematik.

Övriga kurser är en blandning av matematiskt-naturvetenskapliga och samhällsbyggnadsspecifika ämnen med en tyngdpunkt åt det förstnämnda.

Alla kurser under detta år har relativt många lärarledda, schemalagda timmar. De flesta av kurserna examineras med en skriftlig tentamen. Andra examinationsformer förekommer ofta, det kan vara projektarbeten som redovisas i rapporter och muntligt vid seminarier.

Årskurs 2

Kurserna under detta läsår är mer samhällsbyggnadsinriktade och tillämpade. Upplägget

är som tidigare, med mycket schemalagd tid med halv- eller heldagsundervisning. I slutet av vårterminen väljer studenten den inriktning som han/hon fortsättningsvis vill läsa.

 Årskurs 3-4

Under årskurserna 3-4 läser teknologen obligatoriska kurser inom den valda inriktningen samt ett antal valfria kurser. En del kurser är gemensamma för flera olika profiler särskilt i årskurs 3. Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 30 hp den sista terminen

Utbildningen sker i kursform. De kurser som ges inom programmet finns i bilaga 1. Antal poäng i villkorligt valfria och valfria kurser varierar för de olika inriktningarna. Med villkorligt valfria avses att studenten kan välja mellan ett antal listade kurser, hur många poäng varierar för de olika inriktningarna. För alla inriktningar gäller att helt valfria kurser kan utgöra 15 hp. Det kan vara kurser på programmet men det kan också vara språkkurser och/eller kurser från andra ämnesområden.

En förutsättning för att få delta i studier vid KTH är att den studerande varje vår och höst gör en studieanmälan för kommande termin. Detta görs via ”Mina sidor” på KTHs webbplats, mellan den 1 och 15 november och 1 och 15 maj.

I och med studieanmälan har teknologen anmält sin avsikt att studera och delta i undervisningen. Först därefter blir det möjligt för teknologen att:

- terminsregistreras

- kursregistreras

- få resultat inrapporterade

- få möjlighet till studiemedel från CSN

 Kursval

I årskurs 2 görs det första kursvalet inför period 4, då teknologen väljer mellan kurserna Mekanik och Ekonomisk geografi. Valet avgörs av vilken inriktning som studenten väljer för år 3-5. Därefter görs kursval inför varje termin när så är möjligt. Valet genomförs på ”Mina sidor” på KTHs webbplats på samma sätt som studieanmälan.

För valbara kurser gäller följande begränsningar:

• valbar kurs får ej läsas i årskurs 1.
• endast undantagsvis får valfri kurs läsas i årskurs 2.
• inte mer än en språkkurs får läsas samtidigt.
• max 40hp får läsas per termin

 Villkor för uppflyttning

För studier i årskurs 2:

Minst 45 hp ur årskurs 1 skall vara avklarade t o m tentamensperioden i augusti. Teknologer som inte uppfyller detta krav skall i samråd med studievägledare upprätta en individuell studieplan.

 För studier i årskurs 3:

Minst 90 hp ur årskurs 1 och 2 vara avklarade t o m tentamensperioden i augusti. Teknologer som inte uppfyller detta krav skall i samråd med studievägledare upprätta en individuell studieplan.

 För studier i årskurs 4:

Minst 150 hp ur årskurs 1, 2 och 3 skall vara avklarade t o m tentamensperioden i augusti. Teknologer som inte uppfyller detta krav skall i samråd med studievägledare upprätta en individuell studieplan.

Kurser motsvarande 210 hp ska vara avslutade på programmet innan examensarbetet påbörjas. 

Val av inriktning Inriktning väljs i slutet av årskurs 2. Se även under utbildningens upplägg.

Det är möjligt att få tillgodoräkna sig resultat från kurs/kurser vid annan högskola/universitet inom eller utom landet. Även examensarbete kan tillgodoräknas. KTH anser det dock lämpligt att examensarbetet utförs vid KTH (inom en skola eller på ett företag med handledare och examinator från KTH).

För att tillgodoräknandet skall kunna prövas måste den sökande dokumentera att hon/han examinerats i kurs (motsv) med minst godkänt resultat.  Ansökan om tillgodoräknande görs till utbildningskansliet på avsedd blankett varefter grundutbildningsansvarig vid skolan tar beslut.

 Beslut om tillgodoräknanden för de som antas till senare del av utbildningsprogram vid KTH skall normalt fattas i samband med eller i direkt anslutning till antagningen. KTHs policy för tillgodoräkning finns i sin helhet i KTH-handboken (http://www.kth.se/info/kth-handboken/II/13/3.html).

För att vara behörig för utlandsstudier ska teknologen ha läst minst två år på programmet före utresa och ligga i fas med sina studier. Utbytesstudierna skall kunna tillgodoräknas inom Samhällsbyggnadsprogrammet och studenten bör ha tillräckligt goda kunskaper i det språk som undervisningen sker på vid värduniversitetet för att kunna klara kurserna. Uttagning av utresande utbytesstudenter handläggs av respektive skolkansli. Ansökan ställs till berörd skolstyrelse. Ansökan ska vara skriftlig och lämnas in senast den 15 januari läsåret innan studenten önskar delta i studerandeutbyte. När det är fler sökande än tillgängliga utbytesplaster, är det skolstyrelsen som fastställer hur urvalet skall göras. Urvalsprinciperna bygger på tidigare prestationer såsom poäng, betyg och studietid. Tillgodoräknande av utbytesstudier handläggs av respektive skolkansli och beslut om tillgodoräknande fattas av grundutbildningsansvarig.

Examensarbetet omfattar 30 hp och görs inom vald inriktning. De olika inriktningarna specificerar vilka kurser som krävs för att få påbörja examensarbetet inom ämnet. Eftersom examensarbetet ska vara en fördjupning inom valt teknikområde skall det i normalfallet genomföras inom det teknikområde examen gäller och som studenten förberetts för.

Om studenten önskar utföra examensarbete inom ett område som ligger utanför teknikområdet/utbildningsprogrammet skall detta godkännas av grundutbildningsansvarig innan arbetet påbörjas. Allmänt gäller att en huvuddel av studierna, minst 210 hp, skall vara avklarade innan examensarbetet får påbörjas.

Det är examinator som avgör om studenten har den fördjupning som krävs och att studenten slutfört huvuddelen av studierna innan examensarbetet påbörjas. Examensarbetet skall normalt utföras under utbildningens sista termin.

Examensarbetet betygssätts enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala A-F som slutbetyg för kurser på grundnivå och avancerad nivå. A-E är godkända betyg med A som högsta betyg.

KTH:s övergripande regler för examensarbete finns i KTH handboken (http://www.kth.se/info/kth-handboken/II/15/1.html)

För att avlägga civilingenjörsexamen krävs godkänt betyg i kurser omfattande 270 hp. I de 270 hp ska ingå:

• teknikvetenskapliga och matematiska-naturvetenskapliga kurser om minst 150 hp, varav kurser inom matematiska-naturvetenskapliga ämnen om minst 45 hp och kurser inom teknikvetenskapliga ämnen om minst 75 hp,
• minst 22,5 hp kurser på D-nivå,
• examensarbete 30 hp på D-nivå.

KTHs lokal föreskrifter för examen finns beskriven i KTH handboken:

http://www.kth.se/info/kth-handboken/II/19/1gammal.html

Ansökan om examen lämnas in till utbildningskansliet (studievägledningen).

 Information om handläggning och vilka dokument som ska lämnas in vid ansökan finns att läsa om under länken: http://www.kth.se/student/examen Examen benämns Civilingenjörsexamen (Degree of Master of Sience in Engineering).