Pristagaren som vill effektivisera underhållet av äldre byggnader

Miljön och samhället i stort gynnas av att renoveringsarbete utförs vid rätt tidpunkt, i rätt omfattning och till rätt kostnad. Det framhåller Stefan Ränk, som vill se ett mer långsiktigt perspektiv på renoveringsåtgärder inom fastighetsbranschen.

– En byggnads tekniska livslängd är 60 år. Därefter brukar många bostadshus helrenoveras för att kunna stå i 60 år till. Det har hittills varit lite för enkelt för fastighetsägare att skjuta upp underhållsåtgärder istället för att arbeta mer med ett successivt underhåll av äldre fastigheter, säger han.

I dagsläget finns stora mängder digital information att tillgå om nya fastigheter; data som rör allt från energilösningar till byggnadsmaterial.
– Digitaliseringen ger oss värdefulla uppgifter om nybyggnationer, men 99 procent av fastigheterna i Sverige är äldre, befintlig bebyggelse. Jag vill hitta metoder för att kartlägga viktiga värden i redan byggda hus.

För att AI ska fungera på ett bra sätt, säger Stefan Ränk vidare, behövs ett hav av datapunkter att fiska ur. Och det nya forskningsprojektet för AI-kartläggning är tänkt att utgå från studier av en orenoverad, äldre byggnad och de källor som har kopplingar till dem.

– Målet är att kartlägga all information om fastigheten med hjälp av AI-verktyg, för att därefter kunna planera ett långsiktigt, löpande underhåll. Vi räknar med att få fram åtgärdsförslag och optimala tidpunkter att hålla sig till i framtiden för att få renoveringsprocessen att bli så hållbar som möjligt.

I förlängningen, säger Stefan Ränk, ska förhoppningsvis den AI-genererade underhålls-modellen som tas fram kunna appliceras på andra delar av samhällets infrastruktur, som järnvägar, vägar och broar.

Aktiv i bostadsdebatten

En annan branschmässigt angelägen samhällsfråga för Stefan Ränk är att ”få till en fungerande bostadsmarknad” i Sverige.
– Jag är aktiv i bostadsdebatten och letar ständigt nya, innovativa idéer för att kunna möta kunderna och samhällets krav på bästa sätt. Det som gör forskningssamarbeten så kul är friheten att faktiskt få testa olika idéer, säger Stefan Ränk.

Tillsammans med KTH har han och företaget Einar Mattsson skapat forskningslaboratoriet KTH Live-In Lab – studenthus med ny teknik för forskning i boendemiljö. Tester och analyser utförs sedan 2016 i samverkan med de boende i lokalerna.

– Jag känner mig stolt och hedrad över det här priset och hoppas på att inspirera andra att våga satsa på att medverka till viktiga samhällsförändringar. Jag tycker om att påverka omvärlden genom det goda exemplets makt.

Katarina Ahlfort ( ahlfort@kth.se )
Foto: Åke Gunnarsson/VUE AB, Einar Mattsson AB

Utdrag ur KTH:s motivering till valet av Stefan Ränk som pristagare:

”I syfte att utveckla och utmana byggsektorn tillsammans med akademin initierade Stefan en historisk satsning genom Einar Mattsson AB att möjliggöra KTH Live-In Lab. Sedan bildandet år 2017 har över 60 forskningsprojekt genomförts med sammanlagd budget på runt en halv miljard. Projekt där merparten handlat om kopplingen mellan teknik och människa i syfte att möjliggöra framtidens hållbara byggnader. Stefan har även bidragit till skapandet av ett nytt kompetenscentrum, Dig-IT Lab där 14 företag och 13 universitet från 9 länder samverkar kring digitalisering i samhällsbyggnadssektorn.”

”Stefans vilja att utveckla sektorn, inte ensam utan tillsammans med andra parter, är beundransvärd och nyckeln till framgång. Han lyfter medarbetare och samverkansparter men tvekar inte att själv ta plats utan engagerar sig i debatter och framhåller sina åsikter. Åsikter som genomsyras av hantverksskicklighet, heder, innovation och viljan till samverkan. Stefan Ränks stora engagemang inom samhällsbyggnad har bidragit till att skapat nya banbrytande infrastrukturer och forskningsprojekt, där teknik och människa samverkar. Stefans otroliga överblick rörande allt från teknik och ekonomi till politik och etik gör honom till en värdig kandidat för priset för industrisamverkan.”

Om KTH:s pris för industrisamverkan

KTH:s pris för industrisamverkan  inrättades 2007 och uppmärksammar och premierar goda insatser för att främja en djup och nära samverkan mellan industri och akademi. Priset delas ut en gång per år och priset för industrisamverkan 2023 går till Einar Mattssons koncernchef Stefan Ränk. Bland de tidigare pristagarna återfinns bland andra Henrik Henriksson, Martin Lundstedt, Sara Mazur och Carl Bennet.