Ta del av tidigare KTH:s öppna föreläsningar

Fotosyntes utgör grunden för nästan allt liv jorden. Med blick mot framtiden finns potentialen att utnyttja denna process genom att skapa små, gröna cellfabriker som kan producera mat, bränsle och kemikalier. Paul Hudson, professor i mikrobiell energiproduktion berättar om hur genetisk modifiering av alger och växter kan förbättra fotosyntesen och integrera den industrin med visionen att skapa en mer hållbar framtid. Föreläsningen hölls 15/3 2024.

I en tid då 2023 står som det varmaste året sedan mätningarnas början, möter vi en ny era i människans historia: antropocen. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och författare, utforskar de storskaliga och långsiktiga effekterna av människans påverkan på klimat och miljö. Föreläsningen hölls 11/12 2023.

Varje år inträffar cirka 20 000 jordbävningar runt om i världen. För närvarande finns det ingen säker metod för att förutsäga dessa skalv, vilket innebär att vi inte kan veta när en katastrof kan inträffa. Professor Ayse Atac Nyberg berättar om sin forskning där man, genom att kombinera flera mätvärden och analysera data med avancerad AI-teknik, identifierat samband mellan radonhalten i grundvattnet och ökad risk för jordbävningar. Föreläsningen hölls 3/10 2023 och modererades av Dekanus Sofia Ritzén.

Nya AI-verktyg avancerar snabbt inom områden som text och bild. Vilka konsekvenser väntar utbildningssystemet i Sverige? Förlorar utbildning sin relevans i en framtid där AI har kapacitet att producera allt vi önskar? Arnold Pears, professor i teknikvetenskapens lärande vid institutionen för lärande, utforskar framtidens möjligheter och utmaningar. Föreläsningen hölls 31/8 2023.

Det kvinnliga könshormonet östrogen driver bröstcancer samtidigt som det kan minska risken för att utveckla tjocktarmscancer. Hur kommer det sig att östrogen kan påverka cancer så olika och vilka tekniker kan vi använda oss av för att förstå hur det går till? Cecilia Williams, professor på institutionen för proteinvetenskap berättar om sin forskning. Föreläsningen hölls 27/4-2023

Många hoppas på robotar som finns i våra hem och hjälper till med matlagning och tvätt. Är vi nära? Vilka problem måste lösas innan varje hem har en robot som hjälper till med allt vi gör dagligen? Danica Kragic professor i robotik berättar om sin forskning. Föreläsningen hölls 23/3-2023.

Stigande elpriser i Sverige, globala spänningar kring olja och gas, samt oroligheterna på energimarknaden skapar stora rubriker. Christophe Duwig, professor vid institutionen för kemiteknik, berättar om sin forskning inom värmeåtervinning och energieffektivisering. Vad är energi, hur mäter vi den, var kommer den ifrån och vad gör vi med den? Föreläsningen hölls den 16/2-2023.

Emil Björnson, professor i trådlös kommunikation berättar om nästa årtiondes mobilteknik med snabbare hastigheter, högre kapacitet i och bättre pålitlighet samt ett nytt sätt att designa mobilnät som gör tekniken mer effektiv och energisnål utan att kräva mer frekvensresurser. Föreläsningen hölls 10/11-2022.
 

Kan ett ytskikt som liknar hajskinn minska bränsleförbrukningen från flygplan? Och vad kan vi lära oss från blad på växter för att motverka beväxning på skeppsskrov? Shervin Bagheri, professor i strömningsmekanik, berättar om sin forskning i syfte att skapa mer energieffektiv teknik. Föreläsningen hölls 4/10-2022.

Vania Ceccato, professor i urbana och regionala studier berättar omberättar om sin forskning i urban säkerhet och hur innovation används i arbetet med att bygga och underhålla städer så att de blir säkra, trygga och socialt hållbara. Föreläsningen hölls 8/9-2022.

Kan vi med AI lära oss att lättare förstå djurs kommunikativa signaler och lättare förstå om de känner smärta, stress eller är deprimerade? Hedvig Kjellström, professor i datavetenskap, berättar om sin tvärvetenskapliga forskning inom AI med djuret i fokus. Föreläsningen hölls 6/4-2022.

Energisystemet genomgår en global omställning. Vi har ett ökande energibehov samtidigt som vi har klimat- och energimål att möta i omställningen mot ett hållbart samhälle.
Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät på KTH, berättar om sin forskning där man utvecklar framtidens elnät.
Föreläsningen hölls 7/3-2022.

Forskning på KTH har resulterat i en ny typ av sensorteknik för medicinska bilder genom skiktröntgen. Vad händer när röntgenstrålar kan kännas av separat och pixlar kan göras mindre så att upplösningen kraftigt förbättras?
Mats Danielsson, professor i medicinsk bildfysik en av initiativtagarna till centrumbildningen MedTechLabs berättar om hur den nya kiselbaserade tekniken fungerar.
Föreläsningen hölls 3/2-2022.

Inom det svenska Human Protein Atlas projektet kartlägger man alla människans proteiner och hur de bygger de celltyper som finns i människan. Målet är att vi med en bättre förståelse av hur människans celler är uppbyggda kan förhindra och behandla sjukdomar. Emma Lundberg, Professor på KTH, berättar om sin forskning inom Human Protein Atlas. Hur hon arbetar i stora internationella samarbeten och tar hjälp av allmänheten och dataspel för att förbättra forskningen. Föreläsningen hölls 6/12-2021.

I Sverige är 36% av hushållen ensamboende samtidigt som ensamhet är ett utbrett problem. Många bor i enrumslägenheter med eget badrum och kök, lägenheterna är dyra och använder onödiga mängder resurser och energi. Hör Sara Ilstedt, professor i produkt och tjänstedesign berätta om forskningsprojektet ”Co-kitchen, Hållbart Co-living för studenter” som utvecklar hållbara bostäder och boendelösningar. Föreläsningen hölls 8/11-2021.

Vid CERN, världens största laboratorium för forskning inom partikelfysik, letar man efter materians minsta byggstenar och försöker förstå hur de bygger upp universum.
Jonas Strandberg, universitetslektor och docent på KTH, berättar om sin forskning vid CERN och hur upptäckterna där hjälper oss att förstå hur vår omvärld egentligen fungerar. Föreläsningen hölls 5/10-2021.

När finns det självkörande bilar som klarar att köra i tät stadstrafik? Vilken information behöver dessa bilar utbyta med mänskliga förare? Och hur kommer förarbeteenden att förändras när det är en AI som kör visa bilar? Professor Karl Henrik Johansson föreståndare för Digital Futures berättar om möjligheter och risker. Föreläsningen hölls 27/4 2021.

Professor Nina Wormbs diskuterar och analyserar hur människor resonerar i sina försök att leva mer hållbart.
Varför går det så trögt att ställa om och leva mer hållbart? Vi hittar skäl att fortsätta som tidigare, och är kreativa när vi argumenterar för att får vår självbild att hålla ihop. Men det finns också tillfällen när vi verkligen ändrar på oss. Föreläsningen hölls 24/3 2021.

Universitetslektor Anna Herland berättar om hur man använder mänskliga celler för att skapa en miljö som efterliknar kroppen och miniatyrflödessystem som liknar kroppens egna blodkärl. Dessa modeller av mänsklig vävnad används för att förstå biologiska mekanismer, studera läkemedelseffekter och nu även i covid-forskning. Föreläsningen hölls 24/2 -2021.
 

Den digitala utvecklingen har snabbt skapat oanade möjligheter men också ökat samhällets sårbarhet. Pontus Johnson, professor i nätverk och systemteknik berättar om hur vi kan bygga system för att minska risken att myndigheter, företag och privatpersoner blir utsatta för cyberangrepp. Föreläsningen hölls 26/11 2020.

Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad berättar om stadsbyggandets möjligheter och begränsningar att motverka segregation och om betydelsen att skapa jämlika livsvillkor i samhället.
Föreläsningen hölls 22/10 2020.

Behovet av att kunna lagra energi i vår vardag ökar snabbt. Men hur ser batterier ut i framtiden och vad kommer batterier att betyda för vår miljö? Den världsledande batteriforskaren och kemiprofessorn Kristina Edström – tidigare mottagare av KTH:s stora pris -berättar var forskningen står idag och vilken riktning den bör ta för att stärka en utveckling mot en klimatneutral framtid. Föreläsningen hölls 24/9-2020.

Researchers from KTH are investigating the development of Covid-19 using wastewater sampling
Zeynep Cetecioglu Gurol, associate professor at KTH explains why wastewater is such great a source of information to provide quick oriantation about the situation and how the pandemic is developing. The digital seminar was held 24/6 2020.

Sophia Hober, professor i molekylär bioteknik berättar om sitt forskningsprojekt där man har utvecklat en storskalig metod för att se om en person har antikroppar mot covid-19. Föreläsningen är textad. Föreläsningen hölls digitalt 11/6 2020.

Jämställdhet är ett av de globala hållbarhetsmålen  och trots att Sverige räknas till ett av världens mest jämställda länder råder det fortfarande ojämställdhet både på samhällsnivå och i organisationer. Hur kommer det sig att ojämställdheten består och vad vet vi om
jämställdhetsarbete? Universitetslektor Charlotte Holgersson berättar om sin forskning i ämnet. Föreläsningen hölls 21/5 2019.

Runt millennieskiftet lades många fabriker i Sverige ner
men idag satsas det stort på produktion både i industrin
och på utbildnings- och forskningssidan. Professor Monica Bellgran berättar om hur viktig
produktionen är för Sverige och hur man kan skapa tillväxt och samtidigt vara hållbar. Föreläsningen hölls 23/4 2019.

Hur påverkas vi av ljud och musik runtomkring oss? Hur interagerar vi med ljud och musik i vardagen och hur kommer vi att göra det i framtiden?
Professor Roberto Bresin presenterar resultat från forskningsprojekt inom området. Föreläsningen hölls 9/4 2019.

Digitalisering, artificiell intelligens och cyberfysiska system skapar stora förväntningar och möjligheter. Men vart är vi på väg? Martin Törngren berättar om sin syn på möjligheter och risker som finns och hur kan vi utforma tekniken att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Föreläsningen hölls 11/3 2019.

Vägar har funnits så länge människan har transportart sig men
framtidens vägar kräver nya verktyg, nya material och nya designidéer.
I den föreläsningen ger professor Nicole Kringos sin syn på väginfrastrukturens framtid och utmaningar. Föreläsningen hölls 6/12 2018.

Vad är trä egentligen? Och vilken potential
finns? Hör professor Magnus Wålinder som ger
sin syn på trä som byggnadsmaterial och
berättar om utmaningarna för en ökad andel
trä i byggandet. Föreläsningen hölls 15/9 2018.

Odlingar av alger är klimatsmarta och
behöver varken bevattnas eller gödslas.
Alger kan användas till mat, foder och som
bas för plaster, lim, byggmaterial och mycket
mer. Hör universitetslektor Fredrik Gröndahl berätta om detta spännande biomaterial. Föreläsningen hölls 22/10 2018.

Att göra det omöjliga möjligt – det är drivkraften hos både ingenjörer, utforskare och innovatörer. Men vem tar ansvar för att det omöjliga som blivit möjligt också gagnar människan och vår civilisation? Jonas Gardell, mottagare av KTH:s stora pris 2017 diskuterar med tre KTH-forskare med olika perspektiv; Nina Wormbs - teknikhistoria, Hedvig Kjellström - datalogi samt Jan Scheffel - fusionsplasmafysik.

För att möta utmaningarna kopplat till
hållbarhet och klimatförändringar behöver
dagens energisystem förändras. Vad
behöver vi utveckla, hur går det till och vad
är drivkraften? Välkommen till en öppen
föreläsning med Semida Silveira, professor i
energisystemplanering. Föreläsningen hölls 10/9 2018.

Forskning om hur lek utomhus kan göras mer inspirerande för barn om naturmaterial och digitala komponenter integreras i en design av en naturlik lekmiljö i bostadsområden.​​ Ta del av en spännande föreläsning hållen av Eva-Lotta Sallnäs Pysander, Universitetslektor på KTH. Föreläsningen hölls 17/5 2018.

Vi befinner oss i en revolutionerande samhällsförändring där digitaliseringen ger ofantliga möjligheter till förändring och utveckling. Hur kan vi utnyttja de möjligheter och förstå och förhindra de risker som medföljer. Jan Gulliksen, professor och KTH:s vicerektor för digitalisering berättar om Sveriges position i världen inom digitalisering samt hur digitaliseringen förändrar våra arbetsuppgifter och sättet vi bedriver vårt arbete i grunden. Föreläsningen hölls 12/4 2018.

Kan träfiber och vassle användas i framställning av material lika starka som Kevlar? Hur går det till? Professor Fredrik Lundell berättar om ett pågående forskningsäventyr kring ett mycket starkt biomaterial som kan användas som fiberkompositmaterial i bilar eller textil i kläder. Föreläsningen hölls 8/3 2018.

Vid utveckling och testning av nya läkemedel kan djurförsök undvikas genom att istället använda konstgjord biologisk vävnad. För att kunna tillverka konstgjord vävnad behövs en tillfällig klätterställning, som cellerna kan fästa till, för att därefter kunna producera sitt eget nätverk. My Hedhammar berättar hur naturens starkaste material, spindeltråd kan hjälpa till med det. Föreläsningen hölls 1/2 2018.

Att utveckla nya metalliska material är en tidskrävande och kostsam process. Hur kan man förkorta utvecklingstiden och vad finns det för drivkrafter för att göra det? Annika Borgenstam, professor i legeringars mikro- och nanostrukturer berättade om detta och hur vi kan designa material genom att använda oss olika typer av beräkningar och simuleringar. Föreläsningen hölls 5/12 2017.

Intresset för att dela på saker ökar, man vill ha tillgång till varor hellre än att äga dem. Framväxten av digitala plattformar har underlättat delande av bilar, bostäder, verktyg och andra resurser. Men vad innebär egentligen delningsekonomi? Karin Bradley, universitetslektor på Institutionen för samhällsplanering och miljö berättar om fördelar och risker. Föreläsningen hölls 23/11 2017.

I oktober 2017 var det 100 år sedan invigningen gick av stapeln för det som skulle växa fram och bli KTH Campus. Anders Bergström, universitetslektor i arkitekturens teori och historia, berättar om vad som föranledde bygget, tillkomsten 1917 och campusbebyggelsens utveckling genom åren. Föreläsningen hölls 7/3 2017.

På KTH forskas det om plaster som aldrig tidigare existerat och som är tillräckligt flexibela för att kunna upp till framtidens förutsättningar och behov. Michael Malkoch, professor i ytbehandlingsteknik, berättar om utvecklandet av ett benplåster bestående av avancerade precisionsplaster som kan ”klickas” ihop för bland annat kunna fixera komplicerade frakturer med titthålskirurgi. Föreläsningen gavs 7/9 2017.

Mikro- och nanotekniken har påverkat vår vardag på sätt vi inte ens kunnat föreställa oss i vår vildaste fantasi. Vem kunde till exempel förutse telefonens, datorns eller internets explosionsartade utveckling för 50 år sedan. Vad ska ske härnäst? Professor Jan Linnros reder ut begrepp, visar på utvecklingstrender och ger exempel från pågående forskning på KTH inom kisel-nanostrukturer. Föreläsningen gavs 7/3 2017.

Resultaten för de - nationella och globalt - uppsatta miljömålen inom områdena; klimatförändringar, miljögifter, övergödning av haven och förlust av biologisk mångfald är i förhållande till deras aktuella miljötillstånd alarmerande låga.
Varför det tar så lång tid att uppfylla miljömål?
Mikael Karlsson som forskar på KTH berättar om projektet Mind the Gap som undersöker mekanismer och förklaringar till fördröjningarna. Föreläsningen gavs 29/9 2016.

Norrsken har alltid fascinerat med sina magiska ljus som under stjärnklara vinternätter rör sig över himlavalvet likt stora färgglada band. Hur uppstår norrsken? Varför de lyser i olika färger? Och hur kommer det sig att de nästan aldrig syns längre söderut.
Anita Kullen, docent i rymdplasmafysik, berättar om detta och mer i den här föreläsningen om norrsken och solvindar. Föreläsningen gavs 2/12 2015.

Kosmologen Max Tegmark beskriver hur vi människor gång på gång har underskattat inte bara storleken på vårt kosmos utan också vår mänskliga förmåga att förstå det. Varför är vårt universum så fyllt av matematiska mönster att vi kunnat använda matematik för att förutsäga neptunus, Higgs-partikeln, och uppfinna allt mer kraftfull teknologi? Föreläsningen gavs 19/11 2015.

Vi börjar få en klar bild av hur hunden gått från vild varg till dagens tamhund, och vilka genförändringar som har gett hunden dess nya egenskaper. Peter Savolainen, forskare i biologi berättar om hur vi de senaste 20 åren har vi med hjälp av DNA-analyser studerat hundens ursprung och evolution från vargen. Föreläsningen gavs 19/3 2015.

Forskning på KTH har tagit fram ett protein som kan få vitt skilda egenskaper med bara små korrigeringar. Hur kan detta användas? Och vad skapar dessa proteiner för möjligheter för människan?Stefan Ståhl, professor i molekylär bioteknik, berättar om hur KTH-gruppen har omdesignat ett sådant protein så att det kan användas i helt olika tillämpningar.
28/1 2014

En föreläsning om Internet of things och interaktionsdesign under ledning av Kristina Höök, professor i interaktionsdesign.
Föreläsningen gavs 22/5 2013

Ett samtal om robotforskning. Föreläsningen leds av Patric Jensfelt, professor i datalogi med inriktning på robotik vid KTH.
Föreläsningen gavs 6/3 2012.

Vad är ett bra valsystem och hur ska man uppnå det? Vilka kompromisser är man tvungen att göra för att uppnå det man vill? Svante Linusson, professor i matematik på KTH och Jörgen Hermansson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet diskuterar.
Filmen ligger uppe i tre delar.

Del 1. Det svenska valsystemet

Del 2. Det svenska valsystemet

Del 3. Det svenska valsystemet

Föreläsningen gavs 9/6 2011