Rymdforskning spelar en avgörande roll för vår förståelse av universum och vår planet. Ända sedan Nobelpristagaren Hannes Alfvéns tid är KTH ledande inom rymd-och plasmafysik. Teknikutveckling för rymdtillämpningar är grunden för den infrastruktur i rymden som dagens samhälle är helt beroende av. Satelliter för miljöövervakning, antenner för kommunikation via rymden, raketer och AI för snabb tolkning av data. Globala rymdekonomin förväntas dubbleras till tusen miljarder dollar inom tio år. KTH har en aktiv roll i ett antal internationella rymdprojekt och samarbetar med olika institutioner och organisationer för att driva avancerad rymdforskning och teknikutveckling.
Möt våra rymdforskare
Mark Pearce
Mark Pearce är professor i astropartikelfysik och utvecklar instrument och metoder för att studera kosmisk strålning från rymden. Hans forskning fokuserar på röntgenpolarimetri som är en ny observationsmetod för att studera himlakällor.
Mark Pearce forskning bidrar till bland annat ny kunskap om svarta hål och roterande neutronstjärnor, så kallade pulsarer. Mark har bland annat lett arbetet med att utveckla det specialbyggda teleskop teleskopet PoGO+ från KTH som samlat in avgörande fakta om supernovareseten Krabbnebulosan och det svarta hålet Cygnus X-1. Han har även lett Sveriges bidrag till XL-Calibur, ett nytt och tolv meter långt rymdteleskop som väger cirka två ton, och som lyfte i somras från Esrange i Kiruna med en hjälp av en heliumfylld ballong som är större än Globen. Det nya avancerade teleskopet kan mäta röntgenstrålningens energi och polariseringsgrad ännu mer noggrant än tidigare och ge ny värdefull kunskap om svarta hål och pulsarer.
Christer Fuglesang är en svensk astronaut, professor i rymdfart och föreståndare för KTH:s rymdcenter. Han blev Sveriges första astronaut i rymden i december 2006 och genomförde ytterligare ett rymduppdrag tre år senare. Christer är även en framstående forskare och har tidigare arbetat vid CERN med partikelfysikforskning. På KTH har han studerat kosmisk strålning och bl.a. hur de påverkar astronauter. Han deltar i ett projekt som 2019 skickade upp experimentet Mini-EUSO till Internationella Rymdstationen ISS, vilket studerar såväl höghöjdsblixtar i atmosfären och meteorer som söker efter nya kosmiska partiklar. Christers nuvarande forskning fokuserar dock på möjligheten att kunna motverka global temperaturhöjning med hjälp av ett system av solparasoll i rymden mellan solen och jorden.
