”Vi i Sverige behöver se om vårt hus”

Höstens väderhändelser visar att riskerna för allvarliga konsekvenser är påtagliga, enligt KTH-professorn. E6:an som gick itu vid Stenungsund, järnvägsbanken i Hudiksvall som kollapsade och översvämningar i flera städer är några exempel.

– Men vi kan göra mycket för att konsekvenserna ska bli mindre. Det handlar om vilken inriktning vi vill att klimatforskningen ska ha, säger han.

I en studie, som kartlagt pågående klimatforskningsforskningsprojekt inom infrastruktur, visar han att nuvarande forskning till allra största del går ut på att minska utsläppen och begränsa klimatförändringarna.

”Väldigt olyckligt”

Slutsatsen i undersökningen – som omfattar Sveriges större tekniska högskolor, forskningsinstitutet Rise, Trafikverket och SKR, Sveriges Kommuner och Regioner – är att en försvinnande del handlar om klimatanpassning, alltså åtgärder för att minska skadeverkningarna av klimatförändringar.

Inom byggteknik uppskattar han att ungefär fem procent av projekten fokuserar på klimatanpassning.

– Det är väldigt olyckligt. Vi i Sverige behöver se om vårt hus. Ökad satsning på klimatanpassning skulle ge en direkt effekt här och nu, och förstärka vårt land mot risken för skador. Åtminstone hälften av forskningen borde ha fokus på klimatanpassning.

Mest angelägen, enligt Johan Silfwerbrand , är forskning om åtgärder för att skydda den byggda miljön mot översvämningar. Han efterlyser mer vetenskaplig aktivitet inom tre områden: skyddsvallar mot stigande havsnivåer i samhällen i kustnära områden, bättre byggplanering intill våra älvar och effektivare åtgärder för att skydda städernas dagvattensystem vid intensiva regn.

– Självklart skulle åtgärderna kunna bli ännu bättre och effektivare än dagens om man forskade mer inom området, precis som det mesta kan optimeras när det blir föremål för vetenskapliga studier.

Förbättra betongrecept

Johan Silfwerbrand har tagit fram en lista med tolv olika förslag på forskningsprojekt. De flesta anknyter till betong.

– Betongen har en viktig roll att spela, exempelvis vid skyddande barriärer nära hav och älvar. Betong kan stå emot utnötningsskador från vatten, fukt, vind och står emot bra vid brand.

Samtidigt är betong ett material som utmålats som klimatbov genom tillverkningen av cement som en del i framställningsprocessen. Globalt står cement för 5-8 procent av koldioxidutsläppen.

Forskningssatsningar görs för att ersätta delar av cementet med industriella restprodukter. Projekt om beständighet och förlängd livslängd är också vanliga, så att utsläppen kan fördelas på fler år. Cementindustrin arbetar även med att förse sina ugnar med koldioxidinfångning.

– Vi måste spara på cement genom att optimera betongrecept och betongkonstruktioner men utan betong har jag svårt att se hur samhället skulle fungera, säger Johan Silfwerbrand.

Text: Christer Gummeson