Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Resan mot förpackningsmaterial av trä istället för olja

Det nya, träbaserade förpackningsmaterialet liknar frigolit
Det nya förpackningsmaterialet, liknande frigolit, är baserat på trä istället för olja. Foto: Stora Enso.

NYHET

Publicerad 2022-04-05

Enligt Världsnaturfonden används 40 procent av den globala och oljebaserade plastproduktionen till engångsförpackningar, vilket är en orsak till miljöföroreningar. En lösning kan vara Stora Ensos cellulosabaserade förpackningsmaterial Papira som gjort hela resan från grundforskning till pilotanläggning.

Fossilbaserade material såsom plastfolie och polystyrenskum (frigolit) används idag som skydd och isolering i förpackningar. Detta material ingår i de dryga 300 miljoner ton plast som produceras årligen på jorden.

Oljebaserade plaster är någonting som forskare världen över aktivt jobbat med att hitta ersättare till. Ett sådant initiativ började som grundforskning på KTH och Wallenberg Wood Science Center (WWSC) för att sedan bli en del av avknoppningsföretaget Cellutech AB. 2018 köptes detta företag upp av Stora Enso, och i produktportföljen fanns grunden till ett material som med tiden döptes till Papira.

Egen lösning bättre

En av dem som varit med från start är Lars Wågberg, professor och chef på avdelningen Fiberteknologi vid KTH. Det hela började med att han lyssnade på två föredrag av professorerna Ludwig Gauckler (ETH Zurich) och Bernie Binks (University of Hull). Båda pratade om principerna bakom partikelstabiliserat skum ("pickering foams" på engelska) och Lars Wågberg insåg att hans och de andra forskarnas cellulosananofibriller (CNF) skulle vara ännu bättre än de sfäriska partiklar som de båda professorerna presenterade.  

porträttfoto Lars Wågberg
Lars Wågberg, professor vid KTH.

– Jag lät en av våra nya doktorander i WWSC testa denna idé i sitt forskningsprojekt. Det visade sig fungera väldigt bra och vi arbetade sedan hårt för att förstå de grundläggande parametrar som kontrollerar stabiliteten hos vattenbaserade skum. Initialt samarbetade vi med professor Lennart Bergström på Stockholms universitet som visade sig ha haft liknande tankar som vi, men inte testat dem.

Många användningsområden

Då forskningsarbetet skett inom ramen för WWSC beslöt sig forskarna att gå vidare utanför den akademiska världen. De tog patent på sina idéer via avknoppningsföretaget Cellutech AB, och tillsammans med Erik Johansson som doktorerat i fiberteknologi blev det ytterligare två patent. Cellutech fortsatte sedan att jobba med idén och samma princip, men med cellulosarika fibrer istället för CNF. Det visade sig vara mycket framgångsrikt.

Stora Enso byggde under 2021 en pilotanläggning för tillverkning av Papira, så forskarnas arbete har gått från ax till limpa. Papiras huvudsakliga funktion är som isolerande förpackningsmaterial mot stötar och icke önskvärda temperaturer.

– Det finns också en rad andra tillämpningsområden där man kan använda grundidén med partikelstabiliserat skum. Vi kan tänka oss material som används för energilagring, i högabsorberande material av såväl olja som vatten, brandsäkra material. Ja det är faktiskt bara fantasin som sätter gränser.

Lars Wågberg tillägger att hållbara förpackningsmaterialet som Papira är går att slänga direkt i pappersåtervinningen. Skulle det hamna i naturen bryts materialet ner.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Lars Wågberg på 08 - 790 82 94 eller wagberg@pmt.kth.se.